Vardagen

Det där gamla vanliga om måndagar och hur de inte riktigt är för mig

Ständigt dessa måndagar och hur de liksom är lite lätt sega att ta sig igenom – trots en lugn helg med vila och lättja. Det hjälper liksom inte hur man än gör. När klockan ringer på morgonen och man måste gå upp så är sängen långt mycket skönare än viljan att kliva ur den.

Förmiddagen försvann som i rallyfart. Sen blev det indiskt till lunch. Gott, men snällt (fast det brukar ju i och för sig Tikka Masala vara). Efter det tillbaka till jobbet och full fart hela eftermiddagen.

Kvällen blir lugn – som de brukar på vardagarna.

Det där att gå runt och kolla på Vadstena Konstrunda

Efter söndagens lilla fika gick vi runt på några av Vadstena Konstrundas utställare. Och efter fredagens lilla runda och fortsättningen idag känns det som att jag har sett mycket av det förut. Jag är till och med benägen att påstå att 90% av det som ställs ut på rundan är ointressant skräp. Men sen finns de där sista tio procenten som faktiskt är spännande och intressanta – och de gör hela rundan värd ett besök.

Fast … betraktelse av konst är å andra sidan väldigt subjektivt.

Det där när allt man vill är att bara ligga och glo på film

Det regnade i morse när jag käkade frukost och min första tanke var ”F-n så skönt, då kan jag ligga inne och kolla på film hela dagen”. En halvtimma senare tittade solen fram istället. Sen blev det fika. Som vanligt.

Jag sjunker djupt ner i fåtöljen och njuter av fredag och lättja

Efter jobbet, när arbetsveckan tagit slut och helgen kickar in, så samlas vi ett litet gäng på puben. Vi pratar om högt och lågt, dricker en öl och går sen ett litet varv på den årliga konstrundan. Vi ser samlingsutställningen på Rödtornet och snirklar oss sen ner mot torget igen. Då är klockan sent och vi är hungriga, så vi sätter oss på en av restaurangerna och äter lite mat. Sen dyker fredagströttheten upp vi splittrar oss och går hem.

En magisk soluppgångsmorgon och en allmänt småsur dag

Såhär såg soluppgången ut strax efter klockan sex i går morse. Jag råkade se himlen och solen i backspegeln när jag lämnade byn och var tvungen att stanna och föreviga ögonblicket. Bara för att det var så snyggt. Och ännu bättre såg det ut i verkligheten. Såklart. Lite sådär magiskt på något sätt.

Idag tog jag lite sovmorgon. Inte så mycket men bara för att det var en så väldigt lång dag och sen kväll igår. Och jag vet inte om det är brist på sömn eller något annat ligger och gnager, men humöret har inte riktigt varit på topp idag. Jag har känt mig lite småsur och … off.

Att sitta ner med folk hela dagen

Jag har spenderat i princip hela arbetsdagen i möte med expertgruppen som jag sitter med i. På distans. Från morgon tills det var dags att åka hem. Diskuterandes och jobbandes. Skype är ett bra hjälpmedel, men att sitta ner ”på riktigt” runt ett bord fungerar faktiskt bättre.

Vart är vi på väg?

Efter att ha röstat och allt det där i går så spenderades hela dagen och kvällen mestadels i fåtöljen med vanlig traditionell TV för ovanlighetens skull. Det var nyhetssändningar och valvaka för hela slanten. Och resultatet blev ungefär som väntat. Blocken hamnade väldigt jämnt. Däremot ska det bli väldigt spännande att se hur Löfvén eller Kristersson löser regeringsbildningen och om de håller vad de lovat och håller SD utanför (vilket jag verkligen hoppas att de gör).

Hemma i byn blev det också ungefär som väntat. De tre stora – Moderaterna, Socialdemokraterna och lokala Konsensus – kom väldigt nära varanda med en liten övervikt till M.

Måndagen har rullat på ungefär som vanligt. Trött som f-n efter gårdagens lättja, eftersom den gjorde att jag sov som en kratta i natt.

Det är din demokratiska rättighet och det tar bara en kort liten stund

Jag har varit och lämnat min röst i vallokalen. För även en enskild liten röst, som min och din, är en del av något större som tillsammans kan förändra framtiden till något bra.