Arkiv för juli 2025
Man sträcker på benen och säger hej till en liten kotte
Jag gav mig ut en sväng i kvällssolen för att sträcka på benen. Nere vid folkhögskolan mötte jag en kotte som sniffade runt i gräset. Kanske letade den efter Tvestjärtar, som jag nyss läste att den gärna äter.
Tyvärr blev den lite suddig, för den hade otippat snabba små fötter.
Man gör inte många knop
Det är mer av samma. Dagar av lättja och det där att inte göra något speciellt. Att bara vara. Den lugna tillvaron av ren ledighet. Förmiddagsfika blev det såklart i skuggan nere på kaféet, med Niklas och Stenkbert och den lilla strosen längs sjön efteråt.
Jag tog också en liten siesta. Bara för att.
Eftermiddagsfika blev det också, för att träffa Fia & Bernhard som är uppe från Österrike. Med Ida också. Först med en glass och sen en kaffe borta vid klosterkaféet. Efter det gick jag hem till mig och nu ska jag äta en väldigt sen lunch … eller tidig middag kanske. Mattiderna blir lite konstiga när man är ledig.
En dag av lättja och lugnt varande
Sista veckans ledighet fortsätter med ren lättja. Frukost hemma vid köksbordet. Fika nere på fiket och världens vackraste Vadstena fortsätter att vara ”guldkustens” pärla med strålande sol och riktigt skönt fin-väder. Precis som det ska vara.
Vid lunch drog jag och Frode ner till Hästholmen där vi svullade på Schnitzelstället som ligger där nere. Det var smaskens. Sen hem till en liten powernap innan det blev en Sarti Spritz nere i hamnen hos Alex. Där blev jag sen sittande en stund, först med Ella & Mathias och sen med Niklas och några till.
När solen försvann blev det otippat svalt och jag började nästan huttra litegrann, så då cyklade jag hem till mig.
Man gör absolut ingenting och det är alldeles underbart
Det var en sovmorgon. Typ. Jag ställde larmet för att inte sova för länge och vaknade fem minuter innan det var tänkt att kicka igång. Så det blev frukost. Lugn och stilla med nyheter och sociala medier. Dusch på det och sen en kopp kaffe. Men eftersom det regnar idag drack jag den vid köksbordet tillsammans med mer nyheter.
Skön start på dagen ändå.
Det blev lite av en fixardag. Eller vad man ska kalla det. Tvättstuga till exempel. Det behövs. Framförallt de ljusa linneskjortorna går åt som smör när det är soligt och varmt. Sen passade jag på att beställa hem lite nödvändigheter för kroppsvård. Deodorant och annat sånt där man behöver. Lunchlagning, diskning och dammsugning. För när man vädrar korsdrag kryper tydligen dammstussarna fram från sina gömslen.
Borta bra men hemma bäst
Åh jösses vad skönt det var att sova i min egen säng i natt. Bra hotell i all ära, men den egna sängen är f-n svårslagen. En morgon med ett tomt kylskåp betydde en ganska medioker frukost på lite flingor och yoghurt som klarat sig när jag var borta.
Sen dusch, kläder och det blev en fika med Frode som följdes av den lilla strosen. Skönvädret fortsätter tydligen i den lilla guldstaden. Jag gick och handlade och gick sen hem och fixade med lite sånt man gör hemma.
Resten av denna måndag ska jag bara ta det väldigt lugnt och vara lat. Jag behöver fylla på mitt introverta batteri och inte umgås med folk.
En roadtrip kommer till vägs ände
Vi åkte en timma bort till Puttgarten, lämnade Tyskland i och med färjan över Fehrmarn bält och landade i Rødby. Sen rullade vi hemåt. Full fart genom Danmark, över Øresundsbroen tills vi till slut körde på svensk mark igen. En fullproppad E6:a upp mot Helsingborg innan vi bytte till E4:an och plötsligt var trafiken lugnare och vi for hem till den lilla staden.
Det kanske var en onödigt seg hemresa, men jag ville hem. Framåt kvällskvisten släppte jag av de andra och parkerade bilen, sen klev jag in i den lilla lyan, packade upp min väska och tog det bara lugnt en stund innan jag slocknade lite senare på kvällen.
Kiel, du är en tråkstad (vår roadtrip fortsätter hemåt)
Efter frukosten drog vi iväg norrut för att röra oss åt rätt håll. Tillbaka in i Tyskland och planen var Kiel. Det såg trevligt ut … på bild. Så vi körde, körde och körde. Med låååånga köer både runt Bremen och Hamburg (som vi passerade igen). Som alltid eftersom man mer eller mindre är tvungen att göra det om man ska norrut.
Som jag tidigare nämnt. Tyskarna är fan helt värdelösa på få flyt i trafiken. Resan tog två timmar längre än planerat enbart för att trafiken inte alls funkar runt städerna. Jag har till exempel aldrig någonsin passerat Hamburg utan att det är långa köer där runt stan. Samma sak varenda jäkla gång.
Men vi kom fram till slut.
Bilderna av staden jag såg på Google är verkligen inte vad man får när man kommer dit. Kiel är f-n en tråkig och ganska ful stad (det vi såg av den). I Bootshafen där i city var det någon slags festival med band som spelade (inte så bra musik). Vi satte oss på ”Azul” som skulle vara en tapasbar men kanske egentligen var mer av pizzeria. Jag tog en kycklingsallad som var fullständigt dränkt i en märkligt syrlig dressing. Det var inte bra och egentligen borde jag skickat tillbaka den. Men jag orkade inte.
Både jag och de andra gav upp tidigt. Trötta efter dagen och veckans farande. Hotellsängen lockade mer än staden och den där festivalen eller vad det nu var det skulle föreställa.
Där och då kickade också hemlängtan in och stadens tråkighet spädde nog på den.
Man hänger kvar och chillar i väldigt trevliga Utrecht
Hotellets frukost var liksom rörigt uppställd. Allt var lite huller om buller, vilket gjorde det svårt att hitta det man ville ha. Men det gick. Mätt blev jag. Sen lämnade jag de andra och gav mig ut på egen hand. Planlöst strosande med kameran. Utrecht är en väldigt pittoresk stad. Små gränder, kanaler och mycket träd överallt.
Man behöver ju lite egentid även om man är på en roadtrip tillsammans. Så jag irrande längs kanaler, hittade tvärgator, hamnade på ett torg där jag satte mig och tog en kaffe på kafé. Som tydligen var svenskt upptäckte jag när damen bakom disken plötsligt började prata svenska med mig.
Jag irrade runt ett tag. Köpte gelato som var smaskens och fortsatte snubbla fram och tillbaka mellan gator … och andra gator. Fin stad ändå. Kanalerna gör det extra mysigt. Sen gick jag bort till en större kanal, som följs av som en park, sen zick-zackade jag mig tillbaka till hotellet för en liten siesta. En kort. Annars kommer segheten.
Jag vandrade tillbaka mot stan, mötte upp med Niklas och vi satte oss på en uteservering. Sen fortsatte vi in mot centrum och mötte upp med Stenis. Middag blev det på en mexikanare som låg en bit bort. Gott, men lite snällt. Mätta och belåtna gick vi sen till ”Neude” (det stora torget med massor av uteserveringar) och drack en drink (eller tre). Vid tolv-ish lämnade jag grabbarna och gick tillbaka till hotellet.
Efter ungefär 25000 steg och en och en halv mils promenad kröp jag trött sen ner i sängen.
Man åker en sväng och hamnar i ett lands fjärde största stad
Upp, hotellfrukost och iväg längs en ny väg, mot ett nytt land och en ny stad. Hej då Bremen, du var trevlig men det blev dags för ett nytt litet äventyr. Efter några timmars åkande sydväst och med en kaffepaus på ett sunkställe längs vägen, hamnade vi i Nederländerna för att till slut rulla in i vår nya stad.
Hej Utrecht, dig har jag aldrig varit i förut!
Ny stad, men samma rutin. Det var incheck på ett nytt hotell (som kändes nybyggt och fräscht) för att lämna väska, gå på toa och ”fräscha till oss lite” innan vi gav oss ut.
Sen traskade vi bort till stadens centrum. En aning kvavt gjorde det småsvettigt när vi planlöst strosade runt. Sen landade vi på en uteservering där vi bara satt och chillade en stund med ett kallt glas. Det är något speciellt och skönt med att sitta sådär och bara ta det lugnt, glo på folk och ha det gôtt.
När kvällen närmade sig förflyttade vi oss bland vindlande gator och kanaler. Vi hittade ”Mahanakorn”, en krog nere vid vattnet där vi svullade oss mätta på svullig Thai-mat.
Kvällen fortsatte med ännu mer runtstrosande innan vi till slut landade på ”De Luifel” vid torget ”Neude” som var överfyllt av uteserveringar. Det var ett trevligt hak och några Limoncello Spritz svalkade fin-fint i den sköna sommarkvällen.
Sen blev klockan sent och då gick vi tillbaka till hotellet och våra rum.
Man åker iväg en sväng och hamnar i en tysk gammal stad
Ugh. Första natten borta brukar betyda halvdålig sömn. Så även den gången. Att rummet dessutom var onödigt varmt hjälpte inte till. Plus att det någonstans utanför brummade vad jag antar ett aggregat av något slag. När jag väl börjat höra det där lilla oljudet, gick det inte att värja sig från det.
Det blev frukost på hotellet (inte så stor, men bra). Efter pack och utcheck drog vi iväg. Många och långa mil söderut, över Fehrmarn bält till Tyskland tills vi — efter att ha roadrage:at lite över att tyskarna f-n är sämst på trafik med ständiga köer runt Hamburg — till slut hamnade i Bremen … och där har jag ju faktiskt varit förut en gång.
Vi checkade in på ett hotell som kändes fräscht och modernt och gav oss ut på stan direkt. Runt strosande där i Mitte (stadskärnan) för att hitta något ställe att äta på. Det blev en av torgets serveringar som verkade trevlig. Det var liv och tjohej där i alla fall.
Tjohej ja. Nåja. Visst var det najs att sitta där i folkvimlet, men maten. Hmm. Jag fick för mig att jag ville ha en burgare och den var f-n skräp. Det är nästan imponerande att det går att misslyckas så pass med den mest enkla maträtten som finns. Becks Bistro, dig kommer jag aldrig mer äta på. Pommesen var i alla fall goda.
Servicen var det egentligen inget större fel på, förutom att den kändes konstigt stressig. Personalen bokstavligen sprang mellan borden, nästan som kastade fram grejerna för att spara tid. Det var jättekonstigt. För så stort var inte stället och de var ändå några som jobbade. Man ville nästan säga åt dem att chilla lite.
Vi lämnade torget och strosade ner till floden och ”Wesserpromenade” där det var med liv och rörelse. Vi hamnade på Feldmann’s Bierhaus som kanske var lite av ett sunkhak, men vi hade det trevligt. Tyskarna var glada och kollade på fotbolls-EM. Sen kanske de inte var så glada längre.
Sen kom kvällen och då blev det dags för att gå tillbaka hotellet och somna.