Det rogivande lugnet i naturen

Det var den lugna morgonen som är en bra start på skönsöndag. Ingenting ska göras. Bara vara. Så efter frukost gav jag mig ut i naturen. Jag har aldrig varit därute på ”mitt ställe” så tidigt och jävlar vilket liv det var.

Jag sa hej till ett helt gäng med Spillkråkor som flög iväg när jag sa hej och så gick jag upp i fågeltornet och satt där en stund och drack medhavd kaffe och bara njöt av den totala still­heten (nåja, förutom fåglarnas kvittrande då). Det kom ett litet duggregn, men det gjorde mig absolut ingenting.

 
Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus)
Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus)
 

Det var fågelkvitter de luxe och konstiga ljud från vassen (Enkelbeckasinen – lärde jag mig när jag kom hem – låter jättekonstigt). Det var Större Hackspett i träden, Sävsparv och Sävsångare som spanade på mig från vassen och en hel drös med märkliga fågel­läten jag aldrig hört förut. Jag fick gå förbi kossorna som stod på stigen och blev små­rädd när de vände och gick mot mig, men snabba steg lämnade dem bakom mig. Förutom mitt eget flåsande så var det inte ett enda ljud som inte hörde hemma där och inte en endaste människa i närheten. Det var alldeles underbart.

Sen åkte jag hem och fixade lunch och nu ska jag äta upp den.

Skriv en kommentar eller något annat trevligt


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.