Hej naturen, vad högt upp du är!

Jag satte mig i bilen och åkte ner till Omberg. Väl där parkerade jag och stånkade, stönade och flåsade mig upp till toppen av hjässan. Det är en magnifik utsikt däruppe. Milsvid i alla väderstreck. Där uppe blir det också väldigt tydligt hur otroligt platt landskapet är. Platt som en pannkaka.

En fjäril | © Janne ASen gick jag ner igen, åkte en liten bit och parkerade på nytt för att kolla utsikten vid västra väggar. Ju närmare jag stod räcket, desto värre kändes min höjdskräck. Jag blir förlamad när den kickar in. Jag vet inte hur högt det kan vara där, men 100 meter kanske (?) och utan det där staketet hade jag dött flera gånger om. Av skräck.

Sen åkte jag förbi Borghamn och köpte mig en glass och fortsatte hem igen. Nu en snabb liten powernap innan det blir grillkalas i glada vänners lag.

Andra bloggar om , , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.