I väntan på att saker kanske kan bli lite mer normala än de är nu

Det är egentligen inte så mycket som händer. Till vardags eller på helgerna. Allting känns fortfarande som att det går på halvfart. Men det var fika (såklart) och det var en stros längs sjön (såklart). Sen hjälpte jag Robin en liten stund. Men annars väntar jag mest på att få det där brevet så att jag kan boka tid för min första vaccinspruta.

Jävla corona-virus.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.