Ugh. Jag sover aldrig bra borta. Speciellt inte första natten. Men långsam hotellfrukost är svulligt och när den var uppäten gick vi ut i byen og slentrede rundt. Strøget är lång och självklart hamnade vi nere i Nyhavn där det blev lunch på ett litet ställe på en tvärgata. Eller jag drack bara kaffe och en läsk eftersom jag fortfarande var mätt efter frukosten. Vi fortsatte att strosa oss tillbaka till hotellet för en liten tupplur.
 

Vid halv fem-ish gick vi bort till ett julpyntat Tivoli för femkamp. Galopp, Luftgevär, ballongdart, whack-a-mole och basket. Isande kallt att vara ute. Råkallt på det där inte så sköna sättet. Sen gick det utför…
 

Skitställe!

Vi hamnade på en restaurang borta i kødbyen. Bistro Bosch eller vad den nu hette och det var inte så spännande alls. Nerkylda av att ha hängt ute i några timmar visade det sig att även restaurangen hade det ganska svalt därinne. Dragigt och faktiskt inte så behagligt.

Sen kom inte maten … på väldigt länge. Det var en onödigt lång väntan på mat som inte var kul alls. Ingen smak (noll salt och kryddning). Jag valde ungtupp som var överstekt och så torr att det f-n dammade i käften. En annan fick skicka tillbaka sin tallrik och ingen var väl egentligen jättenöjd. Vi slapp i alla fall att betala en del av drycken.

När maten var uppäten och glasen tomma rörde vi oss tillbaka. Då kände jag mig klar och gick och la mig.

På morgonen satte jag, Micke, Alex och Niklas oss på ett tåg och åkte ner till den danska huvudstaden. Det är herrklubben som ska hänga. Vi landade vid lunch och satte oss på en pub för att vänta in Anders som trillade in någon timma efter oss.
 

Smørrebrødslunch som var awesome!

Vi började med smørrebrødslunch och en öl på ett trevligt litet hak som vi fick tips av från en inrökt servitris på puben. Mätta och belåtna gick vi sen och checkade in oss på hotellet och gick ganska snabbt ut på stan. Det blev en pub där vi satt och hängde en stund.

När de andra la sig och vilade tog jag mig en promenad ut på stan och sen mötte vi upp med Oscar som kom med tåget och då var vi alla samlade. Det blev en öl till och en svullig middag som blev sen och då tog den långa dagen slut och hotellrumssängen lockade väldigt mycket.

En riktigt skön dag i Ystad. Jag har hängt med Lotta och Micke, fikat på fik, strosat på stan, ätit en Croque Monsieur, strosat lite till och varit ute i solen så pass att jag nu fått en sån där fin röd färg i ansiktet. Lite som en blandning av tomat och stoppljus (ja, jag kanske glömde att smörja in mig). Sen satt vi där hemma hos dom, sippade på en Aperol Spritz och pratade om allt – minnen, livet och lite annat och lite till. Det är skönt med gamla vänner, vi liksom bara fortsätter där vi slutade sist, trots att vi ses så sällan.

Vi gick och köpte oss lite take-away som vi tog med ner till hamnen där vi sen satt och åt och drack ett glas vin och det blev en skön sommarkväll. Trevligt som tusan. När solen försvann gick var och en hem till sitt. Jag och Anna satt och babblade en stund innan gäspningarna kom så tätt att det blev dags för sängen. Otippat tidigt, men skönt efter en lång dag.

Jag parkerade bilen, gick ner till Marinan och mötte upp med Anna. Vad hände med vädret? Gråkmolnigt och isande vindar kändes mer som höst än mitt i sommaren. Vädret till trots var det folk och Beachvolleyturnering där nere, så vi hängde där en stund.

Jag packade ur bilen och flyttade in hemma hos Anna. Sen satt vi där en stund innan vi gick och käkade med Sara. Det blev en smaskig Yakitori på ett mysigt ställe på gågatan. Äntligen god mat efter mina inte så lyckade restaurangbesök i Helsingør. När vi hade ätit upp så gick vi till ”det franska stället” för en drink (två) och mötte upp med Mona, Fia och en drös med folk som också trillade in. Där satt vi sen och hade det sådär trevligt som man har det.

När klockan passerade midnatt gick vi hem.

Efter morgon och frukost packade jag ihop mig från hotellet, satte mig i bilen och åkte färjan tillbaka till Sverige. GPS:en igång och jag stänger av motorvägen och väljer att åka längs okända småvägar. Se ett annat Skåne. Jag åkte in i Kävlinge. En tråkig liten håla som inte fick mig att stanna och ta den fika jag hade tänkt att ta mig (eftersom jag helt enkelt inte hittade någonstans att göra det på).

Sen hamnade jag i Jakriborg och … jösses!?

Vad i hela världen är det för ett konstigt ställe. En låtsas-Hansa-stad i Hjärup utanför Lund. En öde spökstad. Inte en kotte så långt ögat kunde nå. På fiket – som jag hittade och som var öppet – fanns ingen. Jag ropade och ropade, men ingen var där. Så jag gick och det kändes som att jag hamnat i Twilight Zone. Som att jag hamnat i ett parallellt universum där det bara var jag.

Så jäkla märkligt ställe.

Så jag fortsatte istället och resan mot Ystad tog slut. Jag kom fram. Lite långsammare än vanligt och inte speciellt trevligare eftersom mina stopp mest blev … inte alls.

Det blev morgon så jag gick upp och drog iväg. Idag gjorde jag Örebro och Open Art så det blev en långpromenad i Örebro centrum för att kolla på massor med konst på gator och torg. Vissa grejer är bajsnödigt trams och en del annat är ganska spännande och intressant. Det är väl så som det ska vara antar jag.

Bilden ovan: Isabelle Demers & Fanny Mesnard ”Happy Cast Aways”

 

Det bästa man kan göra med husvagnar är att såga isär dom. När jag såg Baptiste Debombourgs ”Amplifier” blev jag glad, för inget får min roadrage att koka som sniglande husvagnsförare som konstant ligger 20 km/h under hastighetsgränsen.
 

Jag såg saker som berörde (som t.ex Myroslava Usenkos ”Invasion” om vad som hänt i Ukraina efter krigsutbrottet) och saker jag tyckte var strunt. Förmodligen missade jag en hel del också (flera verk verkade vara borttagna eller trasiga(?), men också på grund av att den ”interaktiva” kartan var ganska usel).

 

Cracking Art ”Protect Your Fellows”. Tjugofyra stora plastvargar står och vaktar i parken bredvid slottet.

 

Katja Tukiainens ”Siren” kändes nästan lite obehaglig. Den vred och rörde sig i vattnet

På vägen hem stannade jag på Kvarntorpshögen. Men där är det snarare utsikten som är det intressanta, för det hade inte hänt så mycket sen sist.

 

Fin utsikt från Kvarntorpshögen.