Vardagen

Ett mäktigt mullrande och bristfällig ventilation i ett stängt rum

I samma stund som jag skulle lämna kontoret så öppnade himlen upp sig och satte igång med ett riktigt rejält regn. Sen kom jag hem till den lilla staden och åskan mullrade på. På håll över sjön (tror jag), men med mäktigt mullrande. Jag tände lamporna.

Dagen har annars ägnats åt ett enda långt möte med expertgruppen som jag sitter med i. Från nio i morse till halv fem. Man blir lite seg i huvudet av såna möten. Speciellt när luften blir sådär tung och instängd i ett litet konferensrum.

Fotot ovanför är taget av min kollega

Påverkad av väder eller ett mörkt hål

Morgonen var otroligt svårstartad och sen vaknade jag liksom aldrig. Jag har känt mig off och låg hela dagen. Tänk vad väder kan göra för humöret. Jag förmodar i alla fall att det är på grund av det huttriga vädret – gråheten och regnet. Humörsvängning de Luxe. Eller så är det bara som vanligt eftersom jag har en tendens att falla ner i mörka hål då och då.

Här är en bild från häromkvällen. En kille satt där tillsammans med sin mamma (?) och kollade på solnedgången. Fast hon syns inte eftersom hon satt runt hörnet där bakom väggen.

Så går ännu en dag och blir till kväll

Jobbet jobbades, lunchen lunchades (en wrap med pulled pork) och mötet möttes via nätet och sen åkte jag hem och kvällsmatade mig själv. Eftersom det var varmt och sommar idag igen så tog jag en liten stros ut på piren och där sa jag hej till en liten Hirundo Rustica som satt och njöt av kvällssolen.

Söndagen går ungefär som vanligt
(fast den låter rytmiskt och glatt)

Det är söndagslunken med lite fika, lite regn, lite solsken, dammsugning av lägenheten och några varv med tvätt i den gamla tvättstugan och det är vattning av blommor och en ganska lugn och skön dag. Idag illustrerat med ännu en bild från Nationalmuseum från när jag var där häromveckan (och eftersom jag inte har tid att fotografera när jag gör allt det andra).

Samtidigt som jag dammsuger och viker tvätt går dagens låt på repeat. Idag är det Dave Whelan och Mike Di Scala och deras CamelPhat som tillsammans med Jake Bugg får mig på fötter med sin ”Be someone
 

Musiken i bloggen hittar du samlad i låtlistan Bloggat (så väldigt random). Det är blandade låtar från då och nu, från fantastiskt till tveksamt. Sätt den på random, den gör sig förmodligen bäst så.

Det där med lördagar, solsken och höga förväntningar på konst

Jag var i grannstaden för att se om jag kunde hitta en sadelstång till den gamla cykeln jag köpte förra sommaren. En ny passande sadel är jag också på jakt efter. Jag vet vad jag ska ha när jag ser det. Men varken stång eller sadel hittade jag så den gamla fula får duga ett tag till.

Så det blev en fika med Stenis hemma på min gata i stan istället. Solsken är skönt och människor som lufsar förbi är underhållande att kolla på. Sen började vinden blåsa, frön yrde omkring i luften och det kom regn. Så jag gick hem och gjorde pasta med ädelostsås.

Idag börjar för övrigt Örebro OpenArt och jag är jättepeppad och har höga förväntningar på vad jag ska få se däruppe. Tidigare år när jag besöktSkandinaviens största biennal för samtidskonst” har jag ju inte blivit besviken. Men jag får hålla mig en liten stund (eller kanske några veckor) innan jag åker upp.

Veckovilsenheten och en stor smäll

Total förvirring med veckodagen efter den lediga dagen igår. Förmiddagen kändes som måndag, lunchen som onsdag och när jag åkte hem var det fredag. Det kom en åsk- och regnskur på eftermiddagen också. En sån där som är som att himlen fullständigt sätter på alla kranar samtidigt. Men jag gillar såna rejäla regnskurar. Speciellt när man sitter inomhus.

Annars har dagen ägnats åt jobb (som vanligt alltså) och om att prata om den stora smällen som small i Linköping idag. Eftersom det renoveras ganska rejält i huset som jag sitter i, trodde vi på mitt jobb att det var någon byggjobbare som gjorde något. Det var det alltså inte.

Avtäckning av de fyra första
En skulpturpark i Vadstena Folkets Park

Eftersom Ida (och Nada) varit iniativtagare och projektledare i projektet med skulpturparken i Vadstena Folkets Park så cyklade jag ut dit och var med vid avtäckningen av de fyra första. Det var fint, festligt, spännande och humoristiskt. Dessutom hade väldigt mycket folk hittat ut till parken.

Fortsättning följer under kommande år tills alla tolv skulpturer står på plats 2021.

 
Avtäckning av de fyra första i Folkets Park, Vadstena | @ Jan Andersson
Skulpturerna av konstnärerna Eva Lindgren, Sissi Westerberg, Olav Lunde och Linn Marie Carlehed.

Hej Sverige, vilket fantastiskt land du är!

Det är Sveriges nationaldag. En fanfar för oss alla som bor och lever i det här härliga landet: Tutelituuut. Det är solsken, ledig dag och jag har just haft en skön sovmorgon och ätit mig lite frukost. Så nu kan vi sätta igång och fira hur fantastiskt bra och hur fantastiskt fint vårt land är. Hurra för det.

Sommar, sommar, sommar,
det är sol och himmel blå

Det var typ 30° C när jag parkerade bilen när jag kom hem. Så jag tänkte att en stilla liten AW i skuggan skulle vara skönt eftersom det är ledig dag i morgon och allt. Och jo, det var skönt. Så pass att jag inte kom hem förrän fem timmar senare. Mätt av en Caesarsallad och några öl som slunkit ner.

Det är så najs med sommar att jag inte ens orkat bry mig om att knäppa en bild i dag. Så här är en gammal. Från förrförra helgen när det var molnigt.

Världens vackraste Vadstena och en alldeles stilla sommarkväll

Vindstilla och en alldeles ljummen och härligt skön kväll. Så det gick liksom inte låta bli att inte gå ut och strosa längs sjön i kvällssolen. Världens vackraste Vadstena visar sig från sin allra bästa sida.