Man hänger kvar och chillar i väldigt trevliga Utrecht

Hotellets frukost var liksom rörigt uppställd. Allt var lite huller om buller, vilket gjorde det svårt att hitta det man ville ha. Men det gick. Mätt blev jag. Sen lämnade jag de andra och gav mig ut på egen hand. Planlöst strosande med kameran. Utrecht är en väldigt pittoresk stad. Små gränder, kanaler och mycket träd överallt.

 

Grönt är skönt i en stad
 
Man behöver ju lite egentid även om man är på en roadtrip tillsammans. Så jag irrande längs kanaler, hittade tvärgator, hamnade på ett torg där jag satte mig och tog en kaffe på kafé. Som tydligen var svenskt upptäckte jag när damen bakom disken plötsligt började prata svenska med mig.

 

Jag gick genom gränder och hittade torg.
 
Jag irrade runt ett tag. Köpte gelato som var smaskens och fortsatte snubbla fram och tillbaka mellan gator … och andra gator. Fin stad ändå. Kanalerna gör det extra mysigt. Sen gick jag bort till en större kanal, som följs av som en park, sen zick-zackade jag mig tillbaka till hotellet för en liten siesta. En kort. Annars kommer segheten.

 

Vi hamnade på Neude igen, eftersom trevligt.
 
Jag vandrade tillbaka mot stan, mötte upp med Niklas och vi satte oss på en uteservering. Sen fortsatte vi in mot centrum och mötte upp med Stenis. Middag blev det på en mexikanare som låg en bit bort. Gott, men lite snällt. Mätta och belåtna gick vi sen till ”Neude” (det stora torget med massor av uteserveringar) och drack en drink (eller tre). Vid tolv-ish lämnade jag grabbarna och gick tillbaka till hotellet.

Efter ungefär 25000 steg och en och en halv mils promenad kröp jag trött sen ner i sängen.

 

Där bodde vi, det vita huset längst bort med en rosa skylt på taket.