Du sökte efter: människor jag ser
Hur hjälper en Facebook-status de jordbävningsdrabbade människorna på Haiti?
Ikväll kl 21:00 Kommer alla på Facebook att ha 5 minuter av tystnad som inkluderar inga inlägg, inga kommentarer och / eller någon annan aktivitet på platsen. Detta kommer att ske till minnet av alla dödsfall i Haitis Jordbävning i veckan. Om du accepterar kopierar du och lägger som din status samt lämnar den där tills… efter dessa 5 min passerat.
Såg just ovanstående rader på Facebook. Jag kan störa mig lite på sånt där. Visa sympati, okej, men hur hjälper de där fem minutrarna av facebooktystnad de jordbävningsdrabbade människorna på Haiti? Skicka istället en slant till Röda Korset eller Läkare utan gränser. Det gör mer nytta.
Röda Korset: SMS:a AKUT till 72 900 och skänk 50 kronor (debiteras på din telefonräkning) eller sätt in valfritt belopp på plusgiro 90 08 00-4 eller bankgiro 900-8004. Märk talongen ”Haiti”.
Läkare utan gränser: SMS:a LIV till 72 990 och skänk 50 kronor (debiteras på din telefonräkning) eller sätt in valfritt belopp på plusgiro 90 06 03-2 eller bankgiro 900-60 32. Märk talongen ”Akutinsatser”.
Läs andra bloggar om Haiti, Facebook, Facebookstatus, människor, jordbävning, Röda Korset, Läkare utan gränser, hjälp, sympati
Konstiga människor i Ullared
Jag sitter och häpnar lite när jag tittar på Ullared och jag ser ju att produktionsbolaget bakom har letat (och hittat) karaktärer att visa upp. Som sig bör, det är ju TV. Med fyra miljoner besökare om året så är det uppenbarligen helt vanliga människor (även om programmet visar upp lite andra typer) som åker dit och handlar som tokar (Gekås omsätter runt tre miljarder om året).
Det är inte de som åker till Ullared som är konstiga, det är jag som inte åker dit som är det.
Läs andra bloggar om häpna, Ullared, Gekås, produktionsbolag, karaktärer, svenssons, handla, shopping, konstiga, konstig
Människor #4
#4: ”Dam i hatt”. När jag går för att handla mat på lunchen får jag syn på en gammal dam i hatt. Hon ser ut som om hon inte riktigt vet vart hon ska. Jag höjer kameran och knäpper en bild.
Sen vill jag ta en bild till och då upptäcker hon mig, att jag står med kameran i högsta hugg. Hon rätar lite på sig, sträcker på ryggen och tar på sig sitt fotofejs.
Tidigare människor; #1-3.
Läs andra bloggar om Foto, bild, människor, fotografera, kort, intressanta, omedvetna, tema, Dam i hatt
Människor #1–3
Kameran är med som vanligt och idag påbörjar jag mitt nya projekt ”Människor”. Jag tänkte ta kort på folk. Vare sig jag känner dem eller ej. Vänner, bekanta och främlingar. Lite i smyg, fast utan att smyga med det. För att det är kul. För att människor är intressanta och för att bilder på människor brukar bli bra. Speciellt om de inte är medvetna om att de blir fotograferade.
#1: ”Stenke”. Egentligen tog jag den här bilden på min kompis härom veckan, men jag tyckte att den var bra och passade in i temat så den fick vara med här.
#2: En äldre dam i basker går med sin rullator långsamt Storgatan fram och tittar sig omkring. Hon ser aldrig mig och min kamera.
#3: ”Titti”. Efter att hon har tagit ut pengar på bankomaten pratas det vidare i telefonen och hon brukar fnysa åt mig när jag tar kort. Säger åt mig att lägga av. Det gör jag inte.
Läs andra bloggar om Foto, bild, människor i stan, Vadstena, människor, fotografera, kort, intressanta, omedvetna, tema
Äckliga människor!
Bondsnytningar är så jävla äckligt. Jag ser folk nästan dagligen som sysslar med denna vidriga form av näsrensning. De håller för ena näsborren och snyter snoret rakt ut. Om de skulle göra det lite diskret och sådär vid sidan om skulle det inte störa mig. Men att stå med folk runt omkring och bara låta sitt snor flyga vilt … fy f-n.
Sen är det en annan sak jag snarare undrat över än retat mig på. Äcklat mig har det däremot. Hur kan man använda sig av tygnäsdukar? Oftast är det äldre personer som använder sig av dem. Ett stycke tyg som de snyter sig i och som sen full med snor stoppas ner i fickan. Men sen då. Nästa gång tar de alltså upp en halvgeggig tygnäsduk och snyter sig igen och igen och igen. Har de andra saker i fickan borde ju de också bli nergeggade av snor. Äckligt är vad det är. Äckligt.
Andra bloggar om: äckligt, bondsnytning, tygnäsduk, snor
Det lyser, men det är tydligen ingen hemma!
Jag har tappat tron på människan. Ibland ser man saker och man blir så trött, så trött. Det finns människor och så finns det tydligen de som inte har alla hästar hemma. Jag själv är av den åsikten att bidrag är (och ska vara) en högst tillfällig lösning för de som verkligen behöver det och inte ett alternativ för de som inte känner för att jobba.
En fikaförmiddag blev en skön naturlördag
Skönlördag med sovmorgon och lugnt uppvaknande. En liten frukost och dusch innan det blev dags för en fika nere på kaféet med Frode och Stenis. Kaffe och ett vaniljhjärta. Efter det den lilla strosen och hem till dammsugning av lägenheten eftersom det tydligen behövs ibland.
Det blev en naturlördag också. Jag drog på mig mina gummistövlar och åkte ut till fågeltornet i Hov. Där promenerade jag rakt ut i våtmarkerna. Frisk luft, friska vindar och fåglar som kvittrade. Det var svanar, gäss och en sothöna som höll på med något i vasskanten.
Jag hörde den osynliga rördrommen tuta sitt märkliga läte (ungefär som när man blåser i en flaska) och jag plaskade omkring i kärrig terräng dränkt i vårblöta.
Små korta stunder fick jag också solsken på mig. Det kändes trevligt. I fågeltornet häckade andra människor med kikare som tittade på … något annat. Sen åkte jag hem till min lilla stad igen och fixade mig lite lunch.
Ännu en dag kom och gick
Ännu en dag där vädret är gråare än grått. Jag åker till jobbet och suckar sorgsamt när jag hör nyheterna. Istället sätter jag på musik eftersom jag inte längre orkar höra mer om allt jävla skit och elände i världen. Jag är mätt på nyheter och jag är mätt på människor som slår ihjäl varandra istället för att hitta en gemensam framtid. Världen är upp och ner och tyvärr är det en nedåtgående spiral som inte ser ut att vända åt rätt håll.
Men jobbet gick bra. Det var möte, vi lunchade, det jobbades och vi fikade. På väg till bilen tittade jag på kyrktornet och tänkte ännu en gång ”skönt att jag inte behöver jobba däruppe” och sen åkte jag hem genom ett disigt östergötland.
En färgglad dag i världens vackraste Vadstena 🏳️🌈
Igår gick jag och la mig ovanligt tidigt så idag vaknade jag alltså ganska tidigt idag. Men morgonen var skön och frukosten åts innan jag gjorde mig i ordning för att senare gå ner till fiket och fika en stund med Stenkbert, Frodo och Oscar. En liten promenad efteråt också såklart. Det hör ju till.
Sen gick jag ut en sväng igen och regnbågsflaggorna lyser färggranna i den lilla staden idag. Vid lunch tågade prideparaden genom stan (med väldigt mycket folk). Det är fint. På torget samlades sen människor för tal och musik. Då träffade jag Gisela och Chrille och vi satte oss med en Aperol Spritz och njöt av finväder.
Louisiana Museum of Modern Art
Hmm… mycket sömn blev det inte. Första natten borta sover jag alltid uselt. Antar att det är ovanan med alla konstiga ljud och inte min säng. Men uppe tidigt var jag för en liten, men trevlig hotellfrukost. Sen gav jag mig iväg bort till Humlebæk för att hänga på Louisiana hela dagen.
Sommaren bjuder på fem utställningar — Alex Da Corte, Forensic Architecture (som var intressant, men kanske inte speciellt kul att kolla på), Dorothy Iannone, Diane Arbus och ”Nye værker i samlingen” — så det kändes inte bara som ovanligt mycket att se, utan även spännande återseenden från förr och en hel del annat smått och gott … där vissa grejer kanske inte är så jättespännande.
Jag var där redan när portarna slog upp, men herrejösses så mycket folk det trillade in bakom mig. Det hade jag inte riktigt förväntat mig. När jag fikade på muséets restaurang var det f-n kaos där och personalen verkade mest irra omkring. Kaos I tell you.
Som vanligt var det en väldigt blandad kompott och en fullsmockad dag. En heldag på museum gör en lite mör i fotsulorna (trots bekväma skor) och lite trött i skallen efter alla intryck och människor som beter sig (för människor kan f-n inte bete sig). Under den obligatoriska rundan i muséebutiken hittade jag en bok – ”The History of Graphic Design” som såg ut som en kul bok att ha. Efter det kände jag mig väldigt klar och åkte jag tillbaka till Helsingør för att hitta någonting att äta.