Du sökte efter: reservoar

Det där med väder och jobb
(lite som en repris på en repris)

Usch vilket pissväder det har varit idag. Från den tidiga morgonen, förbi lunchen och större delen av eftermiddagen har det regnat, regnat och regnat lite till. Jag är glad att jag sitter inne på ett kontor och jobbar istället för utomhus, men ändå. Tråkkänslan kryper på av eländet. Annars har det mest varit en mötesdag idag igen. Från morgon och fortsatt under dagen. Lätt segt med för många.

Men jag gillar den där anteckningsboken jag köpte. Pappret passar så sjukt bra ihop med min reservoarpenna. Och trots att jag redan fyllt massor med sidor märks det knappt eftersom pappret är så tunt och bladen väldigt många.

En bok med blanka sidor

Eftersom jag är en tvättäkta penna- och papperstönt så råkade jag beställa en anteckningsbok förra helgen. En specialare. En bok med blanka sidor. Skinnomslag och med japanskt special­papper som är särskilt bra ihop med min reservoarpenna.

Nördigt värre alltså.

Jag har letat efter en bra anteckningsbok med just det där japanska pappret, men de är tydligen inte helt enkla att få tag i. Eftertraktade och oftast slutsålda. För ett tag sedan beställde jag till och med ett paket med lösa blad. Bara för att testa. Självklart blev jag helsåld. Men så, en liten firma i Turkiet som handsyr böckerna och fyller dom fulla med blad efter blad. Fin är den och något mindre och lättare än min stora tjocka klump. Men ändå lika mycket papper – eftersom det nästan är lika tunnt som pappret i en bibel.

Nazar – lyckoamulett mot ”det onda ögat”Mycket anteckningar, kludder och annat trams kommer det att bli som den ska den fyllas med. Jag lägger genast den andra åt sidan.

I paketet fick jag också en liten påse med små presenter – eller vad man nu ska kalla det. En tepåse (!), turkiskt snabbkaffe och en liten Nazar — en lyckoamulett som ska skydda mig mot ”det onda ögat” … och det är ju bra.

 

En bok med blanka blad — Galen Leather Notebook
Unboxing av en liten låda med en anteckningsbok – och en ”goodiebag” med te, snabbkaffe och lyckoamulett

Den där grejen med pennor

Jag köpte en klassisk bläckpenna (fast med gel-patron). En Parker Jotter XL. Bara för att och för att det är en bra penna och för att den är snygg. Den ska alltså fungera som ett alternativ till min vanliga penna. För man kan ju inte bara ha en. Man måste ha flera olika om dagen. Beroende på humör och känsla.

Ja ja, jag kan inte hjälpa det, men pennor är (och har alltid varit) en sån där grej som jag gillar.

Pennan och kluddboken fylls långsamt på och tiden går fort som f-n

Den där gamla boken är fortfarande med mig och fylls långsamt på med anteckningar och ”telefonklotter”. Långsammare än förr då det nästan var ett konstant klottrande. Men alltid med i väskan och på bordet. Tillsammans med favoritpennan.

Dagen däremot. Inte så långsam och rusade fort så jag inte hann med. Inte för att det var något speciellt. Den bara kändes som världens snabbaste dag på något sätt. Konstigt det där hur det kan kännas ibland. För tiden är ju som den är.

Ännu en bild på kladdboken och en penna som ligger ovanpå

Jag beställde en japansk penselpenna. Jag blev inspirerad av min kollega som hade en sån och satt och ritade med. Så jag ville också testa att kluddra loss i min lilla bok. Jag har inte riktigt lärt mig att hantera den på ett bra sätt än. Jag är så väldigt van vid min fina reservoarpenna och den här kräver lite av en annan teknik för att få bra linjer. För beroende på hur hårt man trycker, så varierar linjetjockleken från ungefär en halv millimeter till nästan en centimeter

Trump och Kim Jong-Un gick in på ett hotell och kom ut med … ingenting

Jo’rå, det är en stor grej att den sittande amerikanske presidenten träffar Nord-Koreas ledare. Det är enormt. Oavsett vem som ”gick segrande” ur det här märkliga mötet (enligt experterna får man anse att det är Jong-Un) så är det en riktig fjäder i hatten för Trump att det blev av – och jag gillar det inte alls. Bara för att det är han. Jag gillar absolut ingenting hos den där uppblåste lurendrejaren och skitstöveln. Jag gillar inte Jong-Un heller. Men det är för att han är en ond diktator.

Diktatorer var förresten något som Trumps propagandakanal Fox News tydligen (och väldigt roligt) råkade kalla dem båda i någon nyhetssändning i söndags.

Jag undrar så om det där mötet innan hela delegationen satte sig. Fyrtio minuter på tu man hand. Vad pratade de om? Vad satt Trump och lovade? Och Jong-Un? Sen kom avtalet som signerades. Men det ska väl snarare ses som en avsiktsförklaring. Signeringen var bara för syns skull. Det var inget avtal. Det var en show.

Där kommer min nästa lilla fundering. Trumps namnteckning. Jag har sett den förut när han visat upp något han signerat. Normala människor skriver under med en ”vanlig” penna. Ofta i såna där officiella sammanhang brukar det vara en fin reservoarpenna. Trump däremot använder sig av vad som ser ut som en filtpenna med extratjock spets. Den färdiga signaturen ser ut som att den har blivit skriven med en fet spritpenna [se bild]. Hans skrikande behov av att synas gäller tydligen även i de minsta detaljerna, för signaturen är ungefär som Trump själv – överdrivet stor, pompös och vulgär.

Med tanke på Trumps svårigheter att hålla sig till sanningen får man nog ta allt han sagt om mötet idag med en väldigt stor nypa salt.
 

Photo Credit: Official White House Photo by Shealah Craighead.

Pepparkaksmorgon med glögglucia

Vi började jobbet med tända ljus, glögg och pepparkakor. Lite av en mysmorgon och luciamusik. Något tåg har jag däremot inte sett idag. Däremot har jag fortsatt känna av det där någontinget som ligger och pyr inne i kroppen. Det verkar som att en liten snuva har kommit och sagt hej.

Papper och penna är bra verktyg.

Andra om , , ,

När fredagen kommer med panik och
ett bra avsnitt av Mr. Robot!

Den fanns inte i någon av mina fickor. I väskan fanns den inte heller. Alltså fick jag en liten släng av panik idag när jag trodde att jag tappat bort min penna. Väl hemma letade jag i kläder och där låg den. I fickan på min luvtröja som jag hade igår.

Ja, det är bara en penna. Men den är lite för bra och dyr för att tappas bort.

Men fredag är skönt. Väldigt skönt. En ny fin skissbok dök upp i brevlådan idag. För text, anteckningar, skisser och klotter. Tomma blad som passar ihop med min fina penna.

Kvällen kom och fortsatte med det tredje avsnittet av Mr. Robot och jäklar … den här säsongens avsnitt har hittills varit väldigt bra.

Andra om , , , ,

En helt vanlig dag på ett kontor

Så här ser det ut framför mig på dagarna. För det mesta sitter en av mina kollegor mitt emot mig, men han åkte till Italien på eftermiddagen. Annars är det arbetsverktygen där. Dator, penna och papper. Pennan är min egen. Den fina. Pappret också. Datorn är jobbets, men min.

Där står jag (för det mesta) och designar … saker.

Andra bloggar om , , , , , ,

Det där att vara lite omodern
är ganska trevligt ändå.

Jag är väl en av få personer som fortfarande använder papperskalender. Men charmen med papper och penna, den tydliga veckoöversikten tillsammans med de snabba anteckningarna gör att den får hänga med mig. Jag gillar själva konceptet. Så pass att jag till och med häromdagen beställde en ny pärm till min kalender som jag fick hem idag.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , ,