Lördagskväll och jag sitter och kollar på Typeface. En dokumentär om gamla trätyper. Det kanske låter som det nördigaste man kan göra en lördagskväll. Men det är väl vad jag är – en nörd.

Det regnar ute och vad passar då bättre än att stanna inne, lägga sig ner i soffan och kolla på en bra film. Japp, det är precis vad jag ska göra.

Bild från filmen

Kollar på TV och där rullar den gamla ”Nosferatu: Phantom der Nacht” från 1979. Werner Herzogs tolkning av den gamla versionen från 1922, med Klaus Kinski som greve Dracula och Isabelle Adjani som Lucy.

Tiden har gått hårt åt den och dessutom är den jävligt konstig. Jag var inte speciellt förtjust i den första gången jag såg den och nu … nja … det är ett alldeles fantastiskt överspel och grevens vampyrtänder får mig snarare att tänka på ett par hartänder istället för ett par blodsugande gaddar. Jag fnissar istället för att bli skrämd.

Läs andra bloggar om Nosferatu, vampyr, Dracula

Bild från filmen

Söndag. Soff- och filmväder. Eftermiddagen spenderades med tolv svettiga män i ett litet rum. Efter en kort stund insåg jag att jag faktiskt redan sett den här gamla klassikern. Bra filmer (8.9 på imdb) kan man ju som tur är se mer än en gång: 12 angry men från 1957.

Läs andra bloggar om 12 angry men, 12 edsvurna män, Sidney Lumet, Henry Fonda, svettig, män, rum, film, klassiker, imdb, 1957

Jag såg just ”Jiddra inte med Zohan” (från 2008) med Adam Sandler. Jag visste att den skulle vara dum, fånig och larvig, men jag hade i alla fall väntat mig lite lätt hjärndöd underhållning och kanske till och med ett litet fniss. Istället är jag nu f-n förbannad för att jag slösat bort en timma och femtiotre minuter med den kanske mest idiotiska jä**a ursäkt till film som skapats på senare tid. Adam Sandler borde f-n i mig ha ett kok stryk.

Regi: Dennis Dugan. I rollerna: Adam Sandler, John Turturro, Emmanuelle Chriqui med flera.
Betyg: (en överkorsad och arg Janne).

Jag gillar film. Gärna lite mindre och udda framför mainstreamfilmerna som kommer från Hollywood – även om jag uppskattar såna filmer också. Speciellt jorden-går-under-varianten med svulstiga effekter eller science-fiction-varianten med svulstiga effekter. Men ofta blir det independent-filmer. Mindre bolag, lite mindre budgetar och ibland kanske lite mer tänkvärda. För att de ofta vågar ta ut svängarna lite mer än de stora bolagen. Kanske också för att jag har en filmkanal på TV:n som bara visar filmer gjorda utanför de stora bolagen.

Men jag fattar inte riktigt. Efter att ha sett ett otal filmer, både bra och dåliga, från dessa små bolag med små budgetar … vad är grejen med fotot i alla dessa filmer? Det är grynigt, oskärpa, överexponerat och skakigt. Som att dåligt foto ska ge storyn en mer äkta och nära känsla. Som att dåligt foto är bra och bra är dåligt.

Det är det inte. En bra story är en bra story och behöver inte smutsas ner med skitfoto.

Orsaken till mitt pretto-gnäll? Jag kollar just nu med ena ögat på ”Good Times Max”. En halvdan film av James Franco från 2007 … där jag mest sitter och stör mig på just det. Fotot. För det suger.

Läs andra bloggar om filmfoto, film, foto, Hollywood, mainstream, independent, independentfilm, TV, kanal, grynigt, oskärpa, överexponerat, skakigt, story, äkta, nära, pretto, Good times Max, James Franco

Magnifik!

Läs andra bloggar om Black Swan, Darren Aronofsky, Natalie Portman, Vincent Cassel, Mila Kunis, Winona Ryder

Jag har helt och hållet missat att de har gjort en ny film av den härliga historien om Dorian Gray och hans illa lilla porträtt. Trailern lockar väl egentligen inte så mycket, men jag vill se i alla fall. För det är en bra story … som Oscar Wilde skrev om du nu hade missat det.

Läs andra bloggar om Dorian Gray, trailer, film, Oscar Wilde

Bild från filmens sajt.

Ungefär hundra år efter alla andra har jag nu sett Inception och jag gillade den. Den var riktigt bra till och med. Trots att jag hade höga förväntningar. Men en smart, snygg och spännande film funkar ju alltid. Typ.

Läs andra bloggar om inception, film

Ännu en film snurrar framför mig. En holländsk och jag fattar inte riktigt vad som händer och vad den handlar om eftersom textningen återigen verkar ha fuckat upp sig. Av någon konstig anledning fortsätter jag att titta, trots att jag bara förstår några få enstaka ord mellan alla märkliga sch-ljud de har i det där språket.