Kvällens stjärnhimmel

Jag gick ut med soporna och det var stjärnklart. Jag något rödaktigt där uppe bland de lysande prickarna som kändes som … något jag inte brukar lägga märke till. Men jag lyckades inte fånga det och började frysa, däremot fångade jag Orionnebulosan (som man kan se med blotta ögat en bit nedanför ”bältet” i Orionstjärnbilden) i en något brusig bild.

Onsdagen var en dag

Det var en dag. Av ingenting speciellt alls.
Jag åkte till kontoret, jobbade och sen åkte jag hem igen.

Städning och skisser

Det var en tisdag och den ägnades åt städning av dokument, skisser till olika framtids­funktioner och putsande på kommande annat. Det var thai-buffé-lunch och en efter­middag som fortsatte ungefär på samma sätt som förmiddagen. Sen åkte jag hem med solen i ögonen och det var f-n trevligt.

Måndag, rödljus och nu sprids skit (bokstavligen)

Man vaknar, gör morgonen och åker till jobbet ganska mycket som vanligt. Sen jobbas det hela dagen med saker som görs. När klockan passerat fem lämnar jag kontoret och fastnar vid ett rödljus. Jag funderar på hur många minuter i livet jag suttit där och väntat på att få fortsätta (säkert jättemånga).

Sen kommer jag hem till det väldigt oangenäma vårtecknet skitlukt – eftersom bönderna tydligen börjat sprida ut gödsel på åkrarna runt den lilla staden. Inne i bilen märktes ingenting, men när jag parkerat och öppnade dörren så slog det mot mig som en smocka.

Söndagen är vilodagen

Trots det fina solskenet är det f-n inte skönt ute. Efter den lilla söndagsfikan borta på GK så gick vi den lilla strosen längs sjön. Oskönt är ordet jag vill använda, så när jag kommer in i den lilla lyan myser jag nästan av hur skönt det är att slippa isvindarna.

Planerna för resten av dagen är att inte ha några planer.

Först gör man saker, sen gör man annat

Lördagslunken den sköna. Med solsken och isande kalla vindar. Såna där som riktigt biter i kinderna. Sovmorgon (förstås) och långsam frukost hemma innan jag gick ut för en kaffefika ner på kaféet med Frode och Stenis. Efter det den lilla strosen och det var väl inte helt skönt även som solskenet är väldigt trevligt.

Senare drog jag in till grannbyn och handlade saker. Bland annat ett nytt minneskort till min ena kamera. Det gamla slutade plötsligt att fungera häromdagen och gjorde så att hela kameran ”frös”. Det var … irriterande.

Jag var hos min stackars mor och hälsade på henne på sjukhuset också. Hon är bättre ~ish. Idag satt hon i alla fall upp och det är ju ett steg i rätt riktning. Sen vinkade jag hej då och åkte hem till den lilla lyan igen.

Helgen kommer och man slappnar av

Fredagen trillade in med strålande härligt solsken där utanför fönstren. Bara en sån liten sak (nåja, solen är typ 109 gånger större än jorden) gör att man blir både piggare och lite gladare. Fredagshemmajobb som vanligt och en lunch (skomakarlåda med fläskfilé) nere på krogen bredvid. Sen tillbaka för det sista rycket innan helgen kickade in.

Efter att jobbet plockats undan gick jag en promenad. Isande kallt, men solen fortsätter att lysa fint däruppe på den blå himlen.

Benutsträckningsgång

Efter dagen, före kvällen tog jag en promenad. Det var inte alls skönt ute, trots att det ändå var ganska stilla. En sån där rå kyla som kryper in. Längs sjö, genom slott, runt en bit, hit och dit. Sen hem och in i värmen för kvällsmat.

Hemmajobb och en tid hos tandläkaren

Hemmajobb på en torsdag. Idag med att klippa ihop filmer och få ihop saker som ska snurra på mässkärmar nästa vecka. Snabblunch med fryspaj blev det också. Inte så spännande. Sen blev det tandläkardags på eftermiddagen för att fixa den där tandjäveln jag råkade bita av en bit från häromdagen. Det var både dyrt och obehagligt.

Hmm, eftersom jag har suttit hemma och jobbat idag känns det som fredag. Betyder det att jag kan ta helg redan nu?

Dagen, jobbet och den stackars lilla mamman

Det var en dag. Skräpväder med kyla och snöblask. Sen var det jobbet, lunchen och mer jobb. Sen åkte jag och hämtade pappan och vi åkte in till sjukhuset till min lilla mor som fått åka dit igen. Där satt vi och pratade och underhöll henne en liten stund. I eländet är hon ändå vid (förhållandevis) gott mod. Men nu har det varit så mycket den sista tiden att till och med hennes oändliga optimism fått sig en törn.

Sen skjutsade jag hem pappan till sitt och åkte hem till mig själv för kväll.