Effekten av ett handslag

Vardag • ons 2 maj 2007, 17:55 • Kommentera (0)

Den här idén med Vätternrundan fick ringar på vattnet. Det var tydligen Micke som lurade Anna att anta utmaningen att cykla Vätternrundan. Vilket fick mig att säga ”Ja, men om du cyklar, så gör jag det också”. Sen fortsatte det med Daniel som sa ”cyklar ni, så ska jag springa Stockholm Marathon”. Det i sin tur fick Eric att utbrista ”om ni tre gör det, så simmar jag Vansbrosimmet”.
Om nu en till hoppar på och kör Vasaloppet, så är det nästan som om vi kör klassikern, fast vi delar det emellan oss. 2008 är det som gäller.

Fy f-n. Varför sa jag det där för!?

0 kommentarer

  1. Svara
    tove ons 2 maj 2007, 19:48

    jag tycker det är jättekul! förutom att oscar då tydligen ska såga av sig både armar och ben och låta erik bära honom i ryggsäck resten av livet.

  2. Svara
    Mickewalla tor 3 maj 2007, 09:29

    Vilken härlig sommar det kan bli 2008. Sitta och dricka öl på enuteservering och se er ”svicha” förbi. Det som är svårast är nog att se Erik simma. Kanske får fixa en flotte eller liknande.
    Men det bästa är ju vetskapen om att ni är där ute någonstans och plågas. hahaha
    Och jag har ju Janne och Anna på film när dom lovar detta också…

  3. Svara
    Edina tor 3 maj 2007, 15:48

    och varför sa jag ja från början…?? Hur lyckades Micke lura mig? Kan man hävda tillfällig förvirrning pga 2 glas vin? men men ett löfte är ett löfte så det är ju bara att ta tag i det, puh – 30 mil är lååååångt på cykel!! Nån har tipsat (tror det var Titti) att man ska ha mosad banan i byxorna…. hmmmm

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.