Form helt utan funktion. Inte bra.
Media • mån 3 sep 2007, 10:46 • Kommentera (17)
Jag fick Cap&Designs senaste nummer med posten och herrjösses. Fyra designers har fått helt fria händer att göra om formen på tidningen som de själva vill. Först ut är Igor Kazakov och jag måste tyvärr meddela att han har misslyckats totalt.
Big time.
Han glömde nämligen den kanske viktigaste saken när han gjorde sin version av tidningen: Funktionen och läsbarheten. Den är nämligen helt oläsbar och när man bläddrar i den vet man inte var man ska fästa blicken. Uppslag efter uppslag är en enda röra … form för formens skull … och gör man en tidning som inte kan läsas, då har man misslyckats.
17 kommentarer
Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!
Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.
Kan bara instämma, det ser ut som stryk, vet inte vad jag ska läsa, brödtexten är i fetstil, man vet inte vad som är rubriker och kan inte skumma igenom tidningen. Texten är på fel ledd vilket gör att man inte kan läsa annonserna (berätta det för annonsörerna IDG). Sidnumreringen är helt uppfuckad, gul text på vit bakgrund (har karln någon som helst kunskap och färger eller?). På varenda sida återkommer minst 9 gånger i gul text på vit bakgrund ”00, Cap&design, september nummer 7, 2007” om man nu skulle ha glömt bort vilken tidning man läste och vilket år det var!
Läser i ledaren till numret: ”I briefen till byråerna står det dels att läsarna alltid ska komma i första hand, det handlar alltså inte om att göra en konstnärlig utsvävning”. Bra jobbat IDG! Synd att ni sög på att hålla det på rätt köl, för här har skeppet kantrat och sjunkit helt.
Cap&designs forum verkar inte finnas uppe (trots att det skulle vara uppe idag kl 09.00) så jag spyr galla bland dina kommentarer om det går bra;-) Hittade hit via twingly btw, bra tjänst.
Kan man maila och begära en pdf utan formatering så man åtminstone kan läsa artiklarna utan att bli tokig…
Jag blev seriöst ledsen när jag såg vad jag fått i brevlådan. Var tvungen att direkt visa min sambo vilken katastrof som kommit inplastad samtidigt som jag sa ”Tror du man kan reklamera detta nummer? Jag kommer aldrig kunna läsa detta!”. Jag vill nog mest likna det senaste numret med hur man kan höra föräldrar tala med sina barn när barnet visar en teckning -”Åååh vad fint, vad är det för något? Är det en båt?” och har inte den blekaste vad de tittar på! Har väntat ett par månader på detta nummer och det tog mig ca 10 sekunder efter jag tagit av plasten tills jag börja tänka i banor som, oj jag måste ha åldrats 30 år till sedan förra numret för mina ögon klara inte läsa texten… Svårt besviken och hoppas jag får ett nytt exemplar som är läsbart och inte gör mig illamående!
Glad att höra att jag inte bara är gammal och trist.
Konst är konst.
Men en tidning är en produkt. Med en viss funktion.
Detta är den sortens efektsökeri som man då och då ser nyutexaminerade designers göra. ”Man måste VÅGA brukar det heta.”
Man måste kunna läsa en tidning tycker jag.
Skribenterna som gjort research och slitit måste gråta blod eftersom ingen kommer att läsa det man skrivit. Allt medan redaktionsledningen samlar cred-poäng och blir inbjudna till seminarier där man kan tala om nyskapande och spännande designprojekt i tidningsvärlden.
”Men han har ju inga kläder på sig!”
Instämmer med Peppe. Maila gärna textmanuset till mig så att jag kan få någon glädje av mina 89:-.
Att inbjuda till läsning borde väl stå i centrum för all tidningsform. Då kan det vara bra att inte bryta mot alla ”regler” på samma gång. Finns nämligen inte en chans att jag orkar läsa en endaste sida.
’Inte bra’. – Katastrof!
Min reaktionen verkar inte vara unik – vad håller C&D på med? Har redaktionen ingen yrkesheder eller egen tidskriftsmakar-uppfattning, så att man kan stoppa en så vansinnig formidé som Kazakovs?! Kul på egna måndagsmötet, kanske. Men som tryckt och distribuerad produktion till prenumeranter och lösnummerköpare?
I P Torbergers halvfeta, radmells-täta ledare står bl a ”att läsarna alltid ska komma i första hand, det handlar alltså inte om att göra en konstnärlig utsvävning”. Sic!
Ansluter till andras råd: Typografera om de redaktionella sidorna och lägg ut på nytt, som pdf.
Varför inte limma ihop varje sida i tidningen istället?
Så dålig läsbarhet att man blir förbannad. Dom leker sandlåda med prenumeranter och annonsörer. Skulle jag ha annonserat i tidningen skulle jag utan tveka vägrat betala.
Tyckte att projektet lät väldigt spännande första gången jag hörde det. Jag sysslar själv inte med tidningsdesign men den här utgåvan var helt oläslig. Jag bläddrade lite i ca 10 min men fastnade inte för något. Kunde helt enkelt inte fokusera på artiklarna. Synd om de som lagt tid och omsorg på att ta fram dem. Den här utgåvan kommer jag inte att ägna mer tid åt. Vore roligare om ni vänt er till tidningsdesigners.
Ett plus är dock att för en gång skull sticker alla annonser ut ordentligt. Grattis till alla annonsörer.
Min tidning åkte i papperskorgen efter 5 minuter!
Så besviken, jag vill INTE ha fler nummer av Cap & design om det är tänkt att byråer utan, som det verkar, någon som helst dj-la aning om tidningsdesign ska få leka vidare. Kan man få hoppa av sin prenumeration ett tag? Det här vill jag bara inte batala för.
Väntar på den pdf som önskats tidigare här under dagen.
Angående Peppe Bergqvists kommentar. Cap&Designs forum är nu i gång och skriv gärna inlägg där. Här är tråden om just det här numret av Cap&Design:
http://capforum.idg.se/forum/thread.jsp?forumid=3&rootid=2528
Jag vill ha tillbaka mina 89 kronor!
Vad glad jag blev när jag såg att jag inte var ensam om min reaktion! Hade jag varit annonsör hade jag blivit riktigt sur.
Som läsare blir jag oerhört besviken. Trodde det nya numret var ett provtryck av något slag och ville instinktivt slänga den. Sedan insåg jag att det var min efterlängtade Cap & design. Och ville fortfarande slänga den. Jag kan inte läsa det här! Jag vill inte betala för det här!
När Cap & Design beskriver denna Kazakov (Kassa-kov?) med orden ”ingen form för formens skull” vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Vilket hån.
Jag vill också ha den där oformaterade PDF:en.
Chefredaktör Tornbern uttrycker i en av CAP&D forumtrådar ”Jättetrist att ni är så många som inte ser något positivt med numret!”
Jag tycker det inlägget verifierar lekstugan på redaktionen. ”Allt är ju tvärtom. Är det ingen som tycker det är positivt? Kom igen nu. Skitskoj ju!”
Vad tusan trodde dom?
Respekten för läsarna (kunderna) har varit noll och man har istället ryggdunkat varandra på redaktion och haft ett helt annat fokus än att leverera en läsvärd tidning. Vi har inget mot designexperiment men vill man göra så här vilda utsvävningar måste det vara som en bilaga till tidningen.
Synd att ingen på redaktionen hade ett barn med till jobbet. Då kanske det funnits en chans att barnet sagt ”Pappa, jag kan inte läsa…”. Respekten har varit för stor för den berömda designern och hans påhejare på redaktionen. Kejsarens nya kläder…
Den största frågan är dock varför? Det svåra med god tidningsdesign är att locka till läsning med bibehållen läsbarhet. Hur svårt var det här? Det krävdes bara en bra dos hybris.
Vi har idag skickat tillbaka vår tidning och märkt kuvertet ”reklamation”. I följebrevet begär vi en pdf med läsbara artiklar eller förlängd prenumeration med ett nummer. Klarar de inte detta så säger vi upp prenumeration.
Skicka tillbaka tidningen och begär pengarna tillbaka!
Det är ju ett illustratörsspecial i tidningen, de som medverkar i den blir nog rätt så ledsna när folk slänger tidningen efter 5 minuter. Synd! Det hade ju kunnat vara bra bra uppmärksamhet för tecknarna att vara med i capen men nu verkar det nästan ha motsatt effekt.
Kan bara hålla med alla andra.
Jättetråkigt att inte orka ta sig igenom tidningen.
Den där oformaterade pdf:en – Ja tack!
Instämmer med alla andra här, brukar lusläsa varenda sida, den här gången blev det 5% av tidningen kanske. Tråkigt för en tidning som brukar vara så bra, tycker synd om annonsörerna.
Och nu damp nästa tävlingsbidrag ner i lådan…
Jag gillar papperet på omslaget men för övrigt kan jag bara konstatera att vi har för lite knark i omlopp här på landsbygden där jag jobbar. Jag vill ochså stava av så här:
WEB
BEN.
Eller så här:
AND
ERS.
Jag vill också skriva rubrikerna mitt i viket på tidningen.
Jag vill också skriva brödtext i barnboksstorlek…
osv
Men jag är för nykter hela tiden… 🙁