Söndagen försvann och blev en sån där skön ingenting-speciellt-dag. Jag fikade lite – årets första utefika i solen på GK:s uteservering och sen strosades det runt eftersom jag inte ville gå in, hälsade på Ozzy och Mary en stund och så tvättade jag och gjorde sånt där man gör på söndagar.
Sen blev det kväll och då låg jag mest i soffan och slappade.
När jag gick till och från mina föräldrar idag, i den härliga vårsolen, upptäckte jag att det liksom knakar i naturen. Några dagar till med sol och lite humana temperaturer och naturen kommer att explodera och blir sådär trevligt grön.
Vi skulle bara ha en trevlig dag tillsammans, sa dom. Vi skulle umgås och äta lite gott, sa dom. Vi skulle ta ett glas vin tillsammans och ha lite skönt häng, sa dom.
Vad de däremot inte berättade var att vi först skulle börja dagen med att låta tränings-Hitler köra en och en halv timma Box och TRX med oss. Det var svinjobbigt, men jo, det var ju roligt på sitt sätt.
Sen hade vi en väldigt bra och trevlig dag och kväll tillsammans. Vi åt gott och vi drack gott och idag har jag lite träningsvärk.
Idag har jag shoppat. Först köpte jag en sån där tunn dunväst att ha nu när våren kommer. Sen köpte jag en fin liten silverlänk till handleden (den som syns underst i bilden). Bara för att … och för att balansera den motsatta där klockan sitter. Dessutom känner jag mig lite tuff med allt bling på armen.
Läs andra bloggar om bling
Började dagen med en liten hurtig morgonpromenad. Det var isande kallt, men fint. Sen hem till frukost och fixa till mig själv inför dagen.
Jag fortsatte med min onsdagsutflykt, stannade nedanför det lilla berget, åkte tillbaka till 1100-talet och tittade på Alvastra klosterruin.
Efter att jag hade varit uppe på toppen av Omberg gick jag neråt, sen gick jag rakt in i skogen och tittade vad som fanns. Böjde mig över en vattensamling och stirrade på som en egen liten värld.
Naturen är fantastisk.
Jag åkte på en liten utflykt ner till Omberg och stånkade mig upp till hjässan. Märkligt nog är stigen upp till toppen bara 600 meter (ungefär), men i och med att den är så väldigt brant känns det som att den är flera kilometer. Jag flåsade som f-n när jag väl tagit mig upp.
Fin utsikt är det i alla fall där uppe.