Det var jobb och dagen rullade på sådär som vanligt och sen åkte jag hem, genom ett regnoväder som var så kraftigt att vindrutetorkarna knappt hann med. Blixtrade runtomkring gjorde det också. Men hemma i världens bästa Vadstena var det som vanligt fint. Som det brukar.

Sen ringde Stenis och ville ta en kaffe på stan. Det ville inte jag. Det blev en ceasarsallad istället. På en av uteserveringarna. Bubbelvatten till det. Sen gick jag hem och hörde fåglarna kvittra utanför. Synd bara att de är dumma i huvudet och bajsar på mina utemöbler.

Luften tog slut på eftermiddagen. Det hände något. Antingen var det ventilationen som inte klarade av vädret eller så var det vädret som gjorde det. Kvavt och lite sådär klibbigt. Känslan av syrefattigt. A/C:n i bilen hem var behaglig och en lätt huvudvärk ligger på lur. Det kanske är lite åska i luften?

Här är en tant som jag passerade igår. Hon satt på bänken där och läste med sjön framför sig. Det var alldeles varmt och skönt ute.

Det är nu när solen lägger sig sent på kvällarna som jag upptäcker hur otroligt skitigt mitt köksfönster är. När kvällsljuset silas genom en fläckig dimma av smuts på glasrutan. Smuts som från fasaden regnat sig fast tillsammans med fåglar som gillar att sitta på räcket och … äckla sig. Det gör att det blir sunkigt. Något jag alltså borde ta tag i.

Fast inte idag.

Edit: Fast det gjorde jag visst i alla fall. Tio minuter senare har jag putsat av det värsta på fönstrets utsida. En inte så grundlig fönsterputs, men tillräckligt för att man i alla fall ska se ut.

Jag somnade med ett avsnitt av QI igår kväll. Ungefär som jag brukar. Det är litegrann som min godnatt-saga. Ett avsnitt som följdes av flera. Ett par (?) timmar senare vaknade jag plötsligt av märkliga läten.

Halvt slumrande mellan dröm och verklighet fick jag lätt skräckfyllt för mig att mitt lilla lya invaderats av råttor som sprang omkring i lägenheten. Samtidigt reste jag mig lite sådär halvt och utbrast ”Vad f-n är det som händer” och försökte förstå vad det var som faktiskt hände. Ungefär samtidigt som jag sa det insåg jag att ännu ett avsnitt rullade och det var applåder från publiken som lät.

Annars var det jobb som vanligt, fast en dag fullspäckad med möte efter möte efter möte.

Söndagslunken. Den lugna och sköna. Det var kaffe på torget, det var glass i solen och det var promenad längs vattnet. Som det brukar. Sen blev det tvättstuga, tortellonis till lunch och en tupplur efter det och så rullade dagen på och jag gillar det.

En riktigt varm och härlig sommardag. Först fattade jag inte riktigt hur varmt det faktiskt var, så jag gav mig ut på stan i jeans och hoppsan, det var nog närmare 30° C (eller vad det nu kan ha varit). Så jag satt där i skuggan och fikade kaffe med Stenis och Sebastian och en stros senare fick jag gå hem och byta om. Då blev det Schnitzellunch med gubbarna och en öl på en annan uteservering. Bara för att.

Dimmig morgon på väg till jobbet gjorde att jag stannade, gick ut vid ett fält och knäppte en bild. Nu är det ju som vanligt det där med att knäppa bilder på dimma – att det blir liksom inte någonting speciellt av det. Men ändå.

Sen blev det plötsligt fredag och kväll och det blev korvgrillning och ett par öl hemma hos Öhrman. Den traditionella eftersom det är Vätternrundan och vi brukar heja på våra kompisar som är dåraktiga nog att cykla de 30 milen.

Idag finns det inga ord. Jag har ingenting. Det är tomt. Mer tomt än vanligt.
Men solen skiner igen och det är trevligt.

I samma stund som jag skulle lämna kontoret så öppnade himlen upp sig och satte igång med ett riktigt rejält regn. Sen kom jag hem till den lilla staden och åskan mullrade på. På håll över sjön (tror jag), men med mäktigt mullrande. Jag tände lamporna.

Dagen har annars ägnats åt ett enda långt möte med expertgruppen som jag sitter med i. Från nio i morse till halv fem. Man blir lite seg i huvudet av såna möten. Speciellt när luften blir sådär tung och instängd i ett litet konferensrum.

Fotot ovanför är taget av min kollega

Morgonen var otroligt svårstartad och sen vaknade jag liksom aldrig. Jag har känt mig off och låg hela dagen. Tänk vad väder kan göra för humöret. Jag förmodar i alla fall att det är på grund av det huttriga vädret – gråheten och regnet. Humörsvängning de Luxe. Eller så är det bara som vanligt eftersom jag har en tendens att falla ner i mörka hål då och då.

Här är en bild från häromkvällen. En kille satt där tillsammans med sin mamma (?) och kollade på solnedgången. Fast hon syns inte eftersom hon satt runt hörnet där bakom väggen.