Efter jobbet blev det en efter jobbet. Eller AW som vi också brukar kalla det. Med strålande solsken, uteservering och ett glas vin med is. För att fira fredag och vaccindos. Mat blev det också. Men trots att man numera kan sitta kvar på krogen till efter tio gav jag upp redan vid halv nio på grund av alldeles för seg och trött.

Sådär, då har jag fått mitt Covid-19-vaccin. Första dosen. Jag är chipad, klar och plötsligt hör jag Bill Gates i huvudet och jag är väldigt sugen på att köpa massa Microsoft-produkter. Hmm. Eller så är det bara extra mycket fredagsfeeling idag med ett extra glädjeskutt eftersom det känns som att sprutan är ännu ett steg tillbaka mot något mer normalt.

Annars var det bara väldigt snabbt och smidigt avklarat. Jag var några minuter tidig, fick komma in direkt och fick sen sprutan och uppmaningen ”Varsågod och sitt ner i tio minuter”. Sen var det klart. Allt avklarat på mindre än en kvart.

Två snubbar dök upp på förmiddagen för ventilationskontroll – ”De kommer någon gång mellan 08 och 12” – och mätte ventiler, pillade med något på min köksfläkt. Två minuter senare var de borta. Men eftersom halva förmiddagen redan gått när de dök upp så blev det köksbordsjobb idag.

Men det gick bra det med.

Jag passade också på att tvätta av utsidan på mitt köksfönster efter lunchen. En måsjävel (?) hade lyckats lägga världens blaffa på rutan och det ville inte jag se. Om nu bara den där dåren i huset bredvid kunde sluta mata de där jävla fågeljävlarna så skulle det nog bli lite bättre.

Jag har f-n längtat efter det här.
Tid är bokad och i morgon får jag min första dos.

Äntligen!

Kontorsdag. På ett tomt kontor. Mina kollegor stannade hemma idag. Min dator stod kvar sen igår, så jag åkte in och det var skönt, lugnt och bekvämt … och inte mitt köksbord. Hade det inte varit för möten hade jag fått mer gjort. På vägen hem köpte jag en ny växt till min terrass eftersom jag råkat ha ihjäl en av de gamla. De blev en amerikansk praktspirea. För den ska tydligen vara tålig och lättskött.

Det var morgon, kaffe, jobb och allt det där som vardagar brukar innehålla och plötsligt dök juni upp i kalendern. Hur gick det till!? Tiden – våren och hela början på året – liksom bara svishade förbi. Efter hemkomst, kvällsmat och det där vardagliga tog jag en liten kvällsstros längs sjön. För jag orkade inte något annat idag.