Regnig måndag. Det gör att man blir lite … dämpad. Småfrusen har jag också varit. Regn på ditvägen, regn under dagen och regn på hemvägen. Men sen, som genom ett trollslag, tittade solen fram hemma i den lilla staden.
Seg start på söndagen efter gårdagens lilla festligheter. Jag är småbakis och går nästan som på halvfart. I alla fall på förmiddagen. Men det blev en stunds fika på GK och en stros längs sjön. Småblåsigt, men skönt. Perfekt väder när man är lite sådär … seg. Sen hem till tvättstuga och lättja.
Vi åkte till en grannstad. Till staden där jag jobbar. Olly fyller år och vi gick ut på ölhak och vi gick på restaurang, drack vin och åt tills magen sprack och vi gick till ett annat ställe och drack en drink och sen åkte vi hem till den lilla staden igen.
Man får ladda hem en app för att köpa en biljett. Sen kan man åka buss och det är lite som ett äventyr, för jag har knappt gjort det sen jag gick i gymnasiet och gick i grannstadens skola. Ikväll är det till en annan stad för lite festligheter.
Lördagsmorgnar alltså. Finns det något skönare. Ja, såklart. Men lugn sovmorgon, frukost och tillbaka till sängen är väldigt skönt. Sen blev det kaffe såklart. Med Frode och Daniel. Blåser ute gör det också och det blev en stros längs sjön. Fick nästan lite höstvibbar, fast det fortfarande är sommar light.
Det är fredagen den 13:e och det är ju eländigt – om man tror på sånt – men eftersom jag inte gör det så känns det mest som en helt vanlig och väldigt skön fredag. Jobbet jobbades, lunchen lunchades och sen när dagen var slut så åkte jag hem till helg.
Dagen rullade på. Det var jobb på kontoret och det var kyckling med röd curry och sen … huvudvärk. Det är så jäkla onödigt och trist att ha. Plötsligt dyker det bara upp och så sitter man där och tycker att det är irriterande.
Halva arbetsveckan har plötsligt gått. Idag kändes allting bättre igen. Mina humörsvängningar är som de är. Upp och ner. Jag kanske börjar komma in i vardagslunken lite bättre nu. Jag hoppas det i alla fall, för det skulle ju vara segt om hela hösten kändes som gårdagen.
Man går ut på en liten kvällspromenad. Det är en skön kväll och man går längs sjön. Sen hoppar man ner på en sten vid vattenytan och knäpper en bild på solnedgångens mjuka ljus över sjön. En ständigt föränderlig vy som aldrig blir gammal.
Dagen slog till med en riktigt tråkig tisdagsfeeling. Seg, trött och småsur. Jag tror det är en släng av lite post-semester-depp som trillade in. Saknaden av ledigheten i kombination med lite småtråkig dag. Dessutom råkade jag välja fel mat när vi hämtade take-away. Men det upptäckte jag försent, så jag fick äta mat jag egentligen inte ville ha.
Så kan en dag också vara.
På vägen hem åkte jag genom ett massivt regn av den grövre skalan. Stora tunga och väldigt många droppar. Hastigheten på motorvägen kröp ner till ungefär 50 km/h och vindrutetorkarna hann inte alls med att få bort allt vatten.