Man vaknar och är seg som sirap och sen helt plötsligt är man på jobbet och det är fredag och man äter frallor tillsammans och lunchen blev senare och sen har dagen försvunnit och man springer ner för trapporna ut till bilen och sen har man kommit hem igen och det är fredag och det är dags för helg.

Hurra för det!

Poff … så var arbetsdagen över och förbi. Från morgonen när klockan ringde till strax innan fem där någonstans när jag satte mig i bilen och åkte hem till den lilla staden. Det gick fort idag. Som alla andra dagar.

Nu går dagarna sådär fort igen. Det är skönt att vara tillbaka på kontoret och se kollegor i verkligheten. I alla fall de få som är på plats. Förmiddagen gick så kollossalt fort. Pang, så var den förbi. Jag kom in i ett bra flow och fick undan flera punkter på min att-göra-lista. Eftermiddagen rullade på mer i vanlig fart och sen åkte jag hem till den lilla staden.

Jag slog ju sönder det sista av mina gamla favoritglas för ett tag sedan. Sen sökte jag internet och hittade något som liknade. Annorlunda, men ändå åt samma håll. Inte för dyra. Så jag beställde ett gäng. Typ samma storlek och form som de gamla + en mindre variant av samma modell. Sen väntade jag … och väntade … och väntade. Sen kom ett mail.

Den ena av dina produkter på din order fanns tyvärr inte på vårt lager.

Okej, dåligt system som låter en beställa saker som inte finns. Men om jag väntade några veckor så skulle de komma. Okej, tänkte jag. Det är ju ingen brådska. Sen väntade jag … och väntade. Sen kom ett nytt mail.

Den andra av dina produkter på din order finns nu inte på vårt lager.

Idioter. Tänkte jag. Först meddelar de att leveransen blir flera veckor försenad pga av att den ena delen inte finns. Sen när den väl fanns så saknades helt plötsligt den andra delen av ordern. Så jag blev irriterad och annullerade ordern, klickade in på deras konkurrent och beställde samma glas en gång till och vips, två dagar senare (idag) står de nu diskade, avsköljda och håller på att torka i mitt diskställ.

Nåja. Den som väntar på något får uppenbarligen vänta länge.

En trött tisdag. Jag sov … konstigt i natt. Eller ryckigt kanske. Först vaknade jag redan vid halv ett och trodde det var morgon. Men jag somnade om efter en stund och vaknade igen vid fyra (!?) och somnade om igen. Sen vaknade jag en timma innan väckarklockan och då låg jag bara kvar en stund innan sömnen började krypa på igen, men då tvingade jag upp mig istället. Lite i förtid. Men hade jag somnat på riktigt hade jag förmodligen inte vaknat på flera timmar.

Annars var dagen full med jobb och möten – på kontoret – och det var lunch från take-away-thai-stället och sen åkte jag hem till min lilla stad igen och det blev kväll.

Tillbaka till jobbet efter helgen och tillbaka till kontoret efter senaste månadens hemarbete. Eftersom de där restriktionerna släpps på onsdag så smygstartade vi redan idag. Såklart. Kanske också för att vi idag bara var två på kontoret, så det gjorde nog varken från eller till. Kebablunch blev det också. Det var svulligt och gott.

Igår kväll blev det middag i glada vänners lag för att fira Sofia som fyllde år häromdagen. God mat, några glas vin och trevligt sällskap så svishade kvällen förbi snabbt som tusan. Idag lång sovmorgon och frukost innan det sen blev en fika med Stenkbert. Ett litet varv i tvättstugan och försök till plantering av en liten växt som jag nästan (förhoppningsvis inte) har tagit död på.

Morgonen dök upp. Frukosten åts. Duschen duschades och kaffefikat på kafét fikades. Solen sken, blåsten blåste och strosen gicks. Sen packade jag bilen full med skröfs, skräp och bös och körde ut till återvinningen där jag kastade all skit som jag rensat ur igår.

Arbetsdagen och veckan tog slut, så jag började städa ur ett skåp i hallen. Ett sånt där som råkats fyllas med allt möjligt jäkla skräp och som när man öppnar dörren, det liksom väller ut grejer. Ett skräpskåp.

Hur som helst.

Längst där inne hittade jag en låda, full med gamla VHS-kassetter. Filmer som jag en gång (förr i tiden) uppenbarligen tyckte väldigt mycket om (en del av dem fortfarande) och som jag tyckte var värda att spara. Det var Fight Club, Pianot, Subway, Riket, Blecktrumman, Lock stock… och många, många fler. Filmer som gjort intryck. På VHS. Som inte ens går att se pga usel bildkvalitet och eftersom jag inte ens har en spelare.

Skitsamma. Men jag ska kolla av om det är någon av filmerna som jag faktiskt vill se igen och i såna fall leta upp på någon streamingtjänst. Sen åker jag till återvinningen i morgon och slänger skiten.

Man jobbar och det är fredag och det känns ju skönt. Jag kan inte påstå att jag varit speciellt produktiv idag även om jag fått en del smågrejer gjorda. Det var ”en sån” dag bara. Nu har jag stängt jobbdatorn och öppnat min egna för att plita ner något om att jag har jobbat och att det nu är helg.

Jag slängde mina vissna tulpaner förut, men tog så klart ett kort på dem först. För varför inte liksom. Vissna blommor är kan ju också vara fina.