Seg måndag. Ovanligt svårstartad eftersom jag sov dåligt i natt. Av någon outgrundlig orsak ville sömnen inte riktigt trilla över mig och när den väl gjorde det, så vaknade jag en och en halv timma senare och var vaken. Irriterande. Men jobbet gick bra ändå. Hörlursförmiddag där jag satt och fokuserade på blandade saker som gjordes. Sådär som behövs ibland. Ostörd och avstängd från omvärlden.

För övrigt har nedräkningen till semestern nu börjat. Nu är det bara tio arbetsdagar kvar innan semestern kickar in. Jag längtar ivrigt efter ledigheten.

När man först vaknar ungefär som en vardag men inser att det är söndag, vänder sig om och somnar om … och sover till tio. Det är väldigt skönt. Sen blev det frukostfika på fiket och en stros längs sjön i solen. Lite småfriskt i luften, men skönt.

Igår kväll blev det ett glas vin (två) med Sebastian, Ida och Daniel ute på torget. Det var trevligt. När solen försvann bakom träd och hustak blev det kallt och strax efter det blev det dags att gå hem.

Det var sovmorgon och sen blev det en strålande solig och skön lördag med en fika på kafé ute i solskenet. Lätt blåsigt men väldigt skönt. Kaffet var lite blaskigt dock, men fick duga ändå. Sen gick jag hem, fixade och donade litegrann innan det blev dags att fixa lite lunch (det blev Pytt i panna och stekt ägg). Resten av dagen kommer att vara lite lat. Tror jag.

 
Fast bilden är ett par veckor gammal från ute på landet någonstans.

Hurra för fredag. Jobbet jobbades och det blev ”libanesiskt” till lunch och det är som sommar i luften. Kanske till och med lite kvavt. Tårta åt vi också. För att fira någon slags uppstart av ett tysklandsprojekt. Sen åkte jag hem till den lilla staden och cyklade hem till Öhrman för den traditionella korvgrillningen och hejandet på cyklisterna som rullar förbi. Så vi satt där hela gänget och hade det trevligt, men när kvällen och duggregnet trillade in vid halv elva cyklade jag hem till mitt.

Idag (och igår) har jag spelat in flera små filmklipp där jag sitter och pratar och beskriver saker som händer på olika skärmar i en app vi håller på med. Det är lite knepigt det där att höra sig själv utifrån. Min röst låter inte på samma sätt som den gör inne i huvudet.

Dagens irritation (en av flera): De är goda, men clementinerna i fruktkorgen på jobbet är fan sämst. Skalet är så tunt och sitter hårt att det mest bara blir mos av dem när man försöker skala och äta. Tänk att så små och obetydliga saker kan störa mig så.

Sen tog dagen slut och då åkte jag hem till den lilla staden.

Bilens termometer visade på 24° C när jag åkte hem så det är tydligen sommar nu och eftersom jag köpte en låda med blandade glassar häromdagen så firade jag onsdag med att äta en. För varför inte liksom.

Sen såg jag på Twitter att Pet Shop Boys tydligen spelar i Stockholm ikväll. En del av deras låtar är ju rent av fantastiska och nu kör de tydligen en The Greatest Hits-turné som jag faktiskt hade velat se. Men så blir det ju inte när det upptäcks för sent.

Jag måste sluta kolla på de sociala medierna, sluta lyssna på nyheter och sluta lyssna på radion. Hoppet om mänskligheten sjunker och min misantropi växer sig starkare och starkare.

Folk.

Vad som föranledde denna hopplöshet? Ingenting speciellt och lite allt möjligt. Men på jobbet var det bra och dagen gick snabbt – som vanligt.

Man vaknar. Typ. Är sådär lagom svårstartad. Sen åks det till kontoret där man har möten och jobbar. Man lunchar take-away och får lite koma och sen säger det liksom poff, så är dagen plötsligt slut och då åker jag hem till mig igen. Stannar och tankar bilen gör jag på vägen. Det är inte så kul.

Ännu en skön dag som sovmorgnades och fikades med Stenkbert och Sebastian och det kom regn och sen blev det en lunch och det var lite lättja och klockan är bara eftermiddag än.

Det har varit en riktig skönlördag i solen som jag mest spenderat utomhus med både kaffefika, strosande och senare ett glas vin på torget. Ute i solen så pass att jag trots insmord med solskyddsfaktor 50, blivit lite röd i plytet. Som man kan bli.