Pennor. Värsta grejen.

Det stör mig att jag kraschade min penna idag och du tycker säkert att jag är helt knäpp som bryr mig så mycket. Men det var min favorit. Den var väl inskriven och en penna är nödvändigtvis inte bara en penna för mig – är man pennoman så är man. Pennor är ingenting man tar lättvindligt. Det är en viktig grej. Hittar jag en penna jag gillar så går jag igång som ett barn på julafton.

Vissa samlar på porslinshundar, kameror, gamla Kalle Anka-tidningar eller frimärken. Jag gillar pennor. 

Fast det kanske du redan har förstått.

En bra penna anpassar sig och blir bara mer följsam och bekvämare ju mer man använder den … och jag pratar naturligtvis om reservoarpennor här. En bra penna gör att du både skriver och ritar snabbare, bättre och snyggare. Jag har till och med utvecklat en liten knöl på långfingret så att pennor lägger sig där de ska.

Gång efter annan har jag köpt olika pennor som varit kul en stund, sen har jag alltid fallit tillbaka till min fina gamla reservoarpenna. Förut försökte jag till och med fixa den och den blev … halvokej. Men det är inte nog och bläckflödet har blivit alldeles för intensivt. Så jag tjurar. Pennan ligger på bänken bredvid mig och tycker synd om sig själv.

Nu börjar arbetet med att hitta en ny favorit. En bättre, finare och ännu bekvämare. Den gamla kommer självklart att få en hedersplats i någon låda. Den har tjänat mig väl.