Återuppstånden (eller inte)

Idag blev det tillbaka till jobbet, fast hemma vid köksbordet så att jag slipper störa mina kollegor (och smitta ner dem) med mina snoriga snörvlanden och små stånkanden av att allt är lite trögt i hjärnan. Jag är alltså lite såsig i huvudet och sådär allmänt småseg, men det går framåt.

Lunchen åts även den vid köksbordet och när dagen sen tog slut, gick jag först till affären och handlade och sen ut på en promenad. Jag tänkte att det nog är bra efter ha legat i två dagar. Men shit, en enkel promenad fick mig helt utmattad och flåsig – trots väldigt lugnt tempo. Jag kanske inte var så tillbaka på banan som jag trodde?

Eller jo, typ, fast seg och snorig så att jag inte kan andas normalt.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.