Det där med årstidens absurda temperaturförvirring

När jag kom hem visade min termometer att det var 9,3° C. Det borde vara ganska överkomligt och okej, i alla fall för årstiden. Men det kändes långt kallare. Sådär så att det liksom kröp långt och djupt in i kroppen. Hela vägen in i märgen. Kallt som is. Jag är nu en isbit.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.