Det där med morgonens larm och hur man blir väckt av det
Det är f-n helt obegripligt hur det varje måndagsmorgon känns som att helgen försvunnit för fort och att jag saknar sömnen jag ville ha trots att jag fått sova ut.
I morse vaknade jag innan väckarklockans läte, men valde att ligga kvar istället för att gå upp. Så när tidpunkten för larmet närmade sig började jag slumra till igen … vilket gjorde att jag istället kände mig supertrött istället för utvilad. Ungefär som en pre-snooze innan jag ens hunnit snooza alltså (något jag i vanliga fall försöker undvika eftersom man bara blir tröttare av det).
Men annars var måndagen ungefär som måndagar brukar och sen kom jag hem till hemmets lugna vrå och dagens genomgång av nyhetsflödet.
Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.