En allé, ett kontor och det där att bli arg (igen)

Det var morgon och det var smått sagolikt i det östgötska landskapet idag. Tät dimma och solsken. Så fint att jag kände mig ”tvingad” att stanna och ta kort på en allé som såg trevlig ut.

Sen till kontoret och det var en konstigt rörig dag. Det känns som att det var mycket på en gång. Eller så är det bara i mitt huvud det är stökigt. Det var möten. Flera stycken och de flöt liksom in i varandra (ah, där är svaret på rörigheten). Sen var det ett formulär som jag försökte få styrsel på och det var inte helt smidigt. På eftermiddagen var kontoret helt tomt. I alla fall på mina kollegor som tydligen gick hem och jobbade istället.

Väl hemma efter dagen blir jag irriterad på och äcklad av en kärring i affären som står och hostar hårt i sin hand. Upprepade gånger. Sen står hon samtidigt och pillar och petar på saker i hyllorna med samma hand. Jag är på väg att säga åt henne, men hon ser inte riktigt frisk ut (då menar jag inte för att hon hostar), så jag låter bli och hoppas att hon inte pillat på det jag plockat ner i korgen.