En lunchtimma

Det är lunch och dags att skaffa mig någonting att äta. Först går jag iväg och möter en skylt som säger att de gående hänvisas till andra sidan, så jag klättrar över avspärrningen och går på det uppgrävda området. Det är lite omständigt och jag förstår inte riktigt varför jag hänvisas dit. Jag ser gula blommor och tänker på sommaren som är så oändligt avlägsen och sen slutar det med att jag svullar till det. Det var ändå väldigt länge sedan jag åt en pizza.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.