Jobbet

Ingen rast och ingen ro

Måndag hela dagen lång. Med saker som gjordes och ifred fick jag inte vara eftersom kollegor från alla håll och kanter ville ha uppmärksamhet (trots att jag satt mig som upptagen i Teams-appen). Nåja, dagen gick ändå, men det jag hade tänkt att göra blev inte gjort.

Sen åkte jag hem till min lilla stad.

Man fortsätter att sitta runt ett bord och jobba med kollegor

Idag var en fortsättning på igår. Vi satt runt bord. Tittade på saker, pratade om saker, diskuterade saker och kom fram till saker. Sen åt vi lunch på en restaurang vid en strand innan jag satte mig i bilen och åkte de många (och sega) milen hem.

Man åker i väg, sitter runt ett bord och jobbar med kollegor

Jag gick upp tidigare än vanligt, satte mig i bilen och åkte många mil söderut till workshop­dagar med marknadsgänget nere i Hörvik. Först började vi med lunch på kollegans restaurang i grann­staden. Sen åkte vi tillbaka, satte vi oss alla runt ett bord och körde på med många och långa diskussioner om allt som kommer att hända och ska göras under hösten som kommer.

På kvällen gick vi bort till en strand och käkade fin-pizza och drack bubbel. Sen blev det kväll och då gick jag och la mig efter en lång dag.

Man kommer tillbaka till ett kontor (och där är vi ganska få)

Otippat nog vaknade jag en halvtimma innan morgonlarmet och istället för att somna om, så jag gick upp ganska direkt och fick en ganska lugn morgon innan jag åkte in till kontoret.

De flesta av mina kollegor är fort­farande semester­lediga och dagen ägnades mest åt småsaker, som till exempel att försöka väcka hjärnan till liv och kolla igenom en hel drös med mail som trillat in under sommaren. Mjukstart alltså. Vilket känns ganska skönt.

Sen fick jag en gnutta huvudvärk på eftermiddagen. Det kändes onödigt, så strax efter fyra rullade jag hemåt.

Dagarna flyter på och jag räknar ner till ledigheten

Det var en torsdag på kontoret. En lugn. Jag pillade med en kampanj som ska ut i sommar och gjorde en halv skiss som ska diskuteras. Sen åkte jag hem till den lilla staden igen. Jag räknar ner till min semester och nu är det bara tre arbetsdagar kvar.

Efter kvällsmat och allmänt sånt där hemmafix drog jag ut på en helt planlös cykeltur runt stan. Bara för att det var så fint och skönt somrigt.

Vroom, krasch och vroom igen (det går inte som det ska)

Ännu en smått rörig och intensiv dag. Småsaker som ligger på bordet och betas av ett efter ett. Skisser skissas, saker diskuteras och sen ritade jag en ikon också. Vid tre-snåret stängde vi igen kontoret och åkte ut till motorstadion och körde gokart.

Gaspedalen i botten och runt runt. Det gick bra. Jag arbetade mig långsamt uppåt och landade på startplats fem i finalen. Där gick det också bra till en början. Tills jag skulle väja för några framför mig som kört in i varandra i en kurva. Men väjningen blev till en piruett och då blev jag påkörd bakifrån och utputtad på gräset. Suck. Plötsligt låg jag sist av alla (!). Men jag lyckades kämpa mig upp till en 8:e plats (av 12) till slut.

När vi tävlat färdigt så lämnade jag gänget (och de fortsatte hem till en av mina kollegor för att festa till det lite). En timma senare, efter ännu mer trafiktröttsamhet för att komma ut på E4:an, så kom jag hem till min lilla stad.

Hej måndag, då kör vi igång med en ny arbetsvecka!

Tillbaka till kontoret och en ”normal” arbetsvecka igen efter förra veckans flängande öster och västerut. Att det är en solskensmåndag är ju trevligt. Dagen började med det vanliga morgon­mötet och en genom­gång av inkorgen som fyllts på. Sen full fart framåt.

Det var lunch från mataffären och deras varma buffé. Det var kanske Sveriges mest menlösa Chicken Tikka. Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig egentligen, men något som var bättre än det där. Vissa dagar är maten där nästan okej. Nåja. Sen försvann tiden snabbt, sådär som den gör, och det blev ett lätt segt slut på eftermiddagen. Vid halv fem åkte jag hemåt.

Idag upptäckte jag av en slump att en gammal kollega till mig från reklambyråtiden gått bort. Trots att vi jobbade ihop i många år så lärde jag aldrig känna henne på riktigt eftersom hon både var ganska introvert och otroligt tystlåten om sitt privatliv. Men jag blev ändå lite ledsen att se att hon inte finns mer, trots att jag varken sett eller pratat med henne på över 13 år.

Man åker till Helsingborg och gör saker i ett konferensrum

Ännu en väldigt tidig morgon och upp och iväg. Idag till andra sidan av landet och ända ner till Helsingborg och ett nytt konferensrum. Det var delvis en fortsättning på gårdagen, men också långa och många andra diskussioner om jobb framåt och hur vi tar saker vidare. Men även reflektion om vad som gjorts.

 
I slottsparken var träden fina
I slottsparken var träden fina.
 
God mat fick vi också på vår lunchpaus. En riktigt god torsk med beurre blanc och potatis. En diskussionsstros i slottsparken blev det också.

Sen åkte vi in till Helsingborg centrum, checkade in på hotellet (”du har blivit uppgraderad” — Okej, tack?) och det blev en middag ute på kvällen på trevliga Regio. Ett glas vin blev det också och en otippat rolig kväll med glada kollegor.
 

Maten på faten var god
Maten på faten var god, även på kvällen.

Man åker till Stockholm och gör saker i ett konferensrum

Det var en ovanligt tidig morgon och en lång dag. Upp och iväg redan innan klockan ringer i vanliga fall. Först in till kontoret där jag ställde bilen och efter det vidare med tåg upp till Stockholm för en workshopdag på en reklambyrå som hjälper oss med ett varumärkesprojekt.

Där satt jag sen hela dagen i ett konferensrum med andra, tittade på presentationer, diskuterade saker, satte post-it-lappar på andra saker … och sånt där man gör.

 
Vi gjorde saker
Vi gjorde saker i ett konferensrum
 

Stampe brydde sig inteStrax efter halv fem hoppade jag på tåget som tog mig mot Linkeboda igen. Lite småseg i skallen efter att ha suttit i det där konferensrummet hela dagen.

När jag skulle gå till bilen mötte jag Stampe. Han brydde sig inte om mig alls utan mumsade på grönt där i parken. Ännu lite senare, när jag kom hem till min lilla stad igen så åt jag lite kvällsmat och nu ska jag inte göra så mycket mer.

Är jag i verkligheten eller drömmer jag?

Måndag hela dagen lång. Det var en seg start på dagen efter en natt av märkliga händelser i drömmarnas värld. När jag vaknade var jag som förvirrad och vilse. Dagen rullade sen på i ett snabbt tempo med mängder av smågrejer och fixande av saker som diskuteras. Sen åkte jag hem igen.