En morgon.
En svårstartad morgon hemma. Det är verkligen jätteskönt att sova. Men efter att ha gjort det jag gör på morgnar så satte jag mig i bilen och åkte mot jobbet. På vägen hämtade jag upp Niklas som ville ha skjuts och som inte är tyst och lugn så som jag vill att det ska vara på morgonen. Han pratar och stojar och han gör det bara för att retas.
Det där jävla revbenet (eller vad det nu är) är så fruktat irriterande. Om jag nyser, skrattar eller tar ett djupt andetag så gör det ont och ibland känns det nästan som om det klickar till i det. Som om det hoppar i läge. Jag kan bara inte komma på vad i helvete jag har gjort som kan ha knäckt det.
Jobbade som vanligt och på kvällen var jag hemma och slappade.
Dagens: Lloyd Cole ”Morning is broken”.
Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.