Ett ljus i tunneln.

Fy f-n så jobbig den senaste veckan har varit. Det började förra onsdagen med att jag hade feber och mådde dåligt. På torsdagen mådde jag faktiskt något bättre, men var på sjukhuset för den där lunggrejen. På fredagen kände jag mig, om än lite småhängig, ganska okej … fram till kvällen, för då knockades jag. Hårt. Och sen i lördags har jag legat nedbäddad. Febern har åkt jojo upp och ner. Ena stunden har jag varit varm som en bastu för att i nästa sekund frysa så att jag skakar sönder. Ovanpå det dök en ondskefull hosta upp, tillsammans med nya febertoppar och … snor.

Jo’rå, lattjo vecka.

Idag är (äntligen) första dagen jag känner att det kanske kan ha vänt (peppar peppar) och i morgon kan jag förhoppningsvis återvända till livet som en vanlig människa. Hoppas jag.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.