Hösten. Den drabbar mig

Ännu en omöjlig morgon. Kan det kanske ha med mörker och skitväder att göra. Morgnarna blir svårare och svårare att hantera. Hösten har stormat in på riktigt nu och då kommer den där berömda tröttheten och knockar en hårt ner i kudden. Ute är det kallt och obehagligt. Regn. Bläh.

Men jobbet rullade på med både ditt och datt. Som vanligt. Och bilden är från en annan dag. En fin.