Jag är en zombie

Efter duschen, när jag står och torkar mig torr fastnar jag i något slags tomrum. Efter en stund vaknar jag till liv igen och liksom kommer på mig själv med att bara stått där i flera minuter, stirrat ut i tomma intet och med hjärnan helt blank och nollställd. Det är som om jag somnar en liten stund, stående. Som en zombie. Eller som hjärnan som förut (typ) vaknade behöver en liten omstart för att den inte laddade igång ordentligt.

Sen fortsätter jag att göra mig i ordning och inser att det där är ingen nyhet. Sådär fastnar jag troligtvis varje morgon, det är bara att jag inte tänkt på det förut. Det är som en liten rutin, som en power nap. Att stå och sova ett par minuter efter duschen, innan jag gör mig klar.