Idag har jag spenderat dagen i Göteborg och träffat en reklambyrå. Ovant att sitta på ”andra sidan bordet”. Förr i tiden, när jag jobbade på byrå, så satt jag också sådär och träffade kunder som skulle gilla det vi gjorde. Idag var det jag (och mina kollegor) som var kunden. Vi kommer att samarbeta med ett projekt framöver.
Det ska bli intressant.
Annars då? Jo’rå, fast man blir ganska mör av att åka ner sådär, sitta i ett långt möte och sen åka hem igen. Det blir liksom en lång dag.
Idag har jag funderat, skissat, klurat, illustrerat, funderat mer, animerat och tänkt lite till. Det är saker som designas och utvecklarna får bygga vad vi skapar och det är inte alltid helt enkelt innan bitarna faller på plats. Projektet jag har pysslat med idag (och de senaste veckorna) har liksom inte riktigt landat fullt ut i alla idéer om hur, ifall, så och då. För varje grej man kommer på, trillar ännu fler nya funktioner och funderingar in.
Men det blir nog bra när det är klart.
Saker jag gör på jobbet är några få av väldigt många olika saker jag pillat med sista tiden. Det har till exempel blivit en logotype (egentligen flera som är modellerade på samma sätt för att tydliggöra det nära släktskapet. Som t.ex Educloud – som möjliggör säker och kontrollerad hantering av data mellan intressenter i skolans ekosystem.
Dagarna rullar på. Morgon – poff – lunch – poff – kväll. Fort som f-n går det. Jag hinner knappt vakna innan det är dags att gå och lägga sig igen. Jag håller på att lära mig ett nytt program. Klurigt som f-n. Samtidigt är det roligt och lite spännande att se vad jag kan göra. Vilket är väldigt enkla saker nu såhär i början.
Saker jag gör på jobbet är några få av väldigt många olika saker jag pillat med sista tiden. Det har till exempel blivit en logotype (egentligen flera som är modellerade på samma sätt för att tydliggöra det nära släktskapet. Som t.ex Skolkollen – som samlar och listar information om alla Sveriges alla skolor.
Det var f-n helt kolsvart ute när jag satte mig i bilen i morse. Usch. Tydligen berodde det på efterdyningarna från den där stormen som var över de brittiska öarna häromdagen – och som nu gjorde att molntäcket var tjockare än vanligt över oss. Höst på det också.
Jag gillar’t inte. Gillar’t inte alls.
Workshop-dag på jobbet. Vi har suttit och bollat tankar och idéer om namn på vår huvudprodukt. Vi har röstat, funderat, vägt för och nackdelar mot varandra tills vi kom fram till ett förslag och några andra som hamnade strax under på den slutgiltiga listan. Som egentligen inte är slutgiltig förrän lanseringsdags.
Andra bloggar om mörkt, höst, molnigt, workshop, ideer, lansering
En helt vanlig dag på kontoret och plötsligt är vi mitt i veckan. Jag skissar och funderar med penna och papper. Försöker strukturera idéerna i huvudet och plita ner tankarna innan de försvinner. Det har inte lossnat än. Jag väntar på det där förlösande knaket därinne i skallen.
Samtidigt har jag idag haft den där jobbiga känslan att jag har något litet virus i kroppen. Igen. Jag har mest gått omkring och känt mig lite småhängig hela dagen. Ett par av mina kollegor har varit krassliga, så det är väl bara en tidsfråga innan det slår till hos mig också.
Andra bloggar om penna, papper, fundera, tankar, idéer, förkylning, virus, irriterande, onsdag
Märkligt hur vissa dagar bara försvinner. Typ. Det känns som att jag inte gjort något speciellt idag. Fast det har jag. Jag kan bara inte riktigt komma på vad det är jag har gjort, för det har varit en sån där dag med småpill och lite allt möjligt. Inget stort och omvälvande alltså, utan mest sånt där smått som inte gör så mycket väsen av sig, men som ändå måste göras.
Andra bloggar om jobba, småpill, arbete, foto, bild, fujifilm, X-Pro2
Av alla saker jag skulle gjort idag kunde jag bara bocka av hälften. När tiden rinner för fort hinner man tydligen inte med allting. Istället blev det möten som tog lite för lång tid, andra små uppdrag som drog ut på tiden och … äh, vissa dagar liksom bara försvinner helt enkelt.
Dagen spenderades nere i Växjö. Igen. Möte med expertgruppen som jag sitter med i och sen lite mingel och middag på kvällen. Men en lång dag, sittandes instängd i ett konferensrum, gjorde att jag blev väldigt seg efter maten, så jag satte mig i bilen och åkte de 23 milen hem.
På morgonen, när jag passerade Tåkern där någonstans vid tio över sex, var det helt magiskt att se dimman sakta flyta över sjön och fälten. Så jag stannade och knäppte en bild. Men i den försvann magin.
Andra bloggar om jobba, resa, konferensrum, Tåker, soluppgång, foto, bild