Den här hade jag som vinnare redan när jag började med den här listan. Den är alla skräckmusikvideos urmoder (hmm) och videon i sig är precis det – som en riktigt obehaglig skräckfilm. Jag ser fram emot då Chris Cunningham långfilmsdebuterar. Även om låten inte är världens bästa så är Cunninghams video och Aphex Twin-låten kanske den ultimata kombinationen. Det blir inte bättre än så här i musikvideovärlden.
Det är något speciellt med Sigur Rós videos. Det gäller flera av dem. Förutom att det är snyggt foto är det vemodigt samtidigt som det känns hoppfullt. Jag hade svårt att välja först, flera av deras videos platsar nästan på den här listan. Men videon till ”Viðrar vel til loftárása”, med två killar som tycker om varandra och en pappa som inte kan hantera det, lyfter låten. Det är stämningsfullt, slow motion och det funkar väldigt bra ihop.
Man skulle kunna ta vilken som helst av Fatboy’s videos från de senare åren för de är nästan geniala allihop. Den här är dock bättre än alla de andra och när den kom så var den verkligen ”one of a kind” … och det är regissören själv, Spike Jonze, som vi ser i huvudrollen som dansledaren i videon.
Ta en av världens bästa fotografer, ett stort fint hus och stoppa in en bunt med fotomodeller som bara lattjar och inte har det det minsta tråkigt. Då kan ju inte videon bli dålig (även om låten egentligen har ett mycket allvarligare tema).
En hyllning till Al Jaffee. Vem då? … Okej, kommer du ihåg den skojfriska tidningen ”MAD”? På sista sidan brukade det vara en illustration av något och vek man ihop den sidan på ett speciellt sätt, så blev det en annan bild.
Sångaren Richard Ashcroft vandrar fram på gatorna och stöter emot varenda människa han möter. Videon är en hyllning till Massive Attacks ”Unfinished Symphony” och spelades in under två dagar och fick brytas första dagen efter att Ashcroft råkade stöta emot en man som inte var statist och inte visste att det var videoinspelning, den stötte mannen blev tydligen så arg att han ville slå ner Ashcroft.
Människor på någon sorts klinik där alla har hundhuvuden. Det är mycket märkligt och väldigt snyggt … och roligt!
Under några få sekunder spelas hela låten upp och allt händer på samma gång. Sen spolas allting fram och tillbaka och kameran zoomar in på de olika platserna och människorna som är med på festen.
En resa, kust till kust, som egentligen tog sju dagar, men med en bild per sekund tar det bara en låt.
Det här var förr i tiden. För länge länge sedan och Ramones var punk. Den har några år på nacken och jag misstänker att både Green day, Beastie boys och Jonas Åkerlund har sneglat på den här videon.