Bil/trafik

Det där med vinter och
att längta vår

Det har blåst och snöat hela dagen. Vintern kom och hälsade på igen. Jag hoppas att det bara är tillfälligt, för jag längtar vår.

Mycket.

När jag skulle åka hem från jobbet var det halt som f-n. Ju närmare lilla byn jag kom, desto bättre blev det. Den värsta halkan och ovädret verkar mest hållit sig i de östra delarna av landskapet. Vägen hem gick långsammare än vanligt eftersom jag tog det säkra före det osäkra och höll lägre fart än normalt.

Läs andra bloggar om , , , , , , , ,

Att försöka hålla bilen ren
är en omöjlig uppgift

Måndag – och en väldigt svårtstartad sån. Det var oändligt segt att gå upp och jag antar att helgens festligheter sög musten ur mig. Jag klarar tydligen inte av en fest längre – och då gick jag ändå hem ganska tidigt (jämfört med andra) eftersom jag kände någon slags trötthetskollaps där på natten.

Förresten. I fredags när jag kom hem efter jobbet tvättade jag bilen så att den blev alldeles blank och fin. Idag när jag kom till jobbet såg den ut som skit igen. Att ens försöka hålla den någorlunda ren såhär års går liksom inte (inte så länge jag behöver använda den i alla fall).

Läs andra bloggar om , , , ,

Två bilar, ett tankställe och
väldigt mycket tid.

Jag stannar halvvägs hem och tankar bilen. Det är tråkigt, dyrt och stjäl fem onödiga minutrar varje gång. Eftersom jag tankar minst en gång i veckan så blir det i runda slängar 4-5 timmar om året som jag bara står där bredvid bilen i väntan på att den ska bli klar.

Hur mycket tid jag spenderar totalt i bilen varje år törs jag inte ens tänka på.

Läs andra bloggar om , , ,

Lugnare tempo efter snön

Det var bitvis halt i morse efter gårdagens snöfall. Det märktes när jag åkte till jobbet. Trafiken flöt på i ett lugnare tempo än vanligt. Det är ganska behagligt faktiskt. Att tvingas sakta ner och åka långsamt.

Här är en bild på vägen, fast från i början på november.

Läs andra bloggar om , , , , ,

We’re on a road to nowhere

Pendlandet. På ett sätt irriterande (eftersom det faktiskt tar ganska mycket tid) men på ett annat väldigt skönt (om trafiken flyter). Jag gillar bilkörandet och jag gillar att sitta där och lyssna på radio och musik. Det är till och med avslappnande. Ibland (ofta) får jag lust att inte svänga av till jobbet och istället bara fortsätta. Bort och iväg.

Läs andra bloggar om , , ,

Sjukt skitig och tom i tanken

Jag kände mig lite vild och vågad när jag gav mig iväg på motorvägen trots att bränslelampan blinkade att det höll på att ta slut i tanken. Halvvägs hem stannade jag och fyllde på. Där och då såg jag att bilen snart är precis lika skitig som igår precis innan jag tvättade av den.

Jo’rå, det är ju kul att försöka hålla bilen ren såhär års.

Läs andra bloggar om , , , , ,

Brum brum, nu kör vi igen!

Jag var på bilverksta’n i morse och fick äntligen på mina vinterdäck. Det känns väldigt skönt. Det känns ju liksom ganska mycket tryggare att åka med dem än det gör med sommardäcken. Speciellt nu när det börjar bli … vintrigt.

Läs andra bloggar om , , ,

Konsten att åka kollektivt

Sommardäck på bilen och vinterväglag är inte en kombination som fungerar så bra, så för första gången i mitt vuxna liv (tror jag), har jag åkt med kollektivtrafiken för att ta mig till jobbet. I morgon bitti har jag tid på verksta’n för att få på mina vinterdäck.

Det gick naturligvis inte att betala på bussen. Så om man som jag behöver spontanåka, så är det till att lita på en välvillig busschaufför som lät mig åka med ändå. Det biljettombud som finns hemma i byn är inte är öppet så dags. Sen blev det dags för byte och då fick jag snällt stå och frysa på en perrong innan pendeltåget dök upp. Där kunde jag köpa en biljett – inte den jag ville ha (dygnsbiljett) utan en dyrare enkelbiljett. Kanske gjorde jag fel eller också gick det inte. Skitsamma.

Men allt som allt fungerade det ändå. Det tog ungefär dubbelt så lång tid och till jobbet kom jag mer än en timme senare än vanligt.

Sen får vi se om jag kan ta mig hem också.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , och

En motorväg som rullar på

Jag tänkte på det här med pendlandet (igen). Jag är ju fullt medveten och uppmärksam när jag kör, men ibland känns det som att jag försvinner iväg. Som idag. Jag åker som vanligt till jobbet, kör upp på motorvägen och *poff* så är jag helt plötsligt framme utan att liksom veta hur jag kommit dit.

Eller jo, det vet jag ju förstås egentligen, men känslan är att tid och rum plötsligt försvinner iväg en stund. Kanske för att just pendlandet går väldigt mycket på rutin att hjärnan även kan fokusera på andra saker under tiden.

Märklig känsla är det i alla fall.

Läs andra bloggar om , , , , , , , ,

Roadrage och slätten, den östgötska

Det här när jag åker till och från jobbet. Pendlandet. Hur irriterad jag kan bli på trafiken ibland. Jag försöker låta bli, men ibland bubblar det över. Folk är så jävla osmidiga.

De verkar inte veta vad ”flow” är. Att försöka vara lite smidig även mot trafikanterna runt omkring. Det körs ryckigt och bromsas helt random (man måste till exempel inte bromsa hårt bara för att man får möte). De verkar inte veta vad blinkers är. Eller backspeglar.

Men morgonlandskapet var fint. Trots damm på linsen. Det här är stolpar – del 32.

Läs andra bloggar om , , , , , , , ,