Svårstartad måndag. Långmöte som tog större delen av förmiddagen. Flygande Jakob till lunch. Jobb och ett annat möte på eftermiddagen. På vägen hem, därute på slätten, blåste det så att bilen skakade.

Nu är kvällen här.

Solskenssöndag och fint ute. Noll grader som är isande kalla. Idag blev det en fika med Stenis på gamla kondis. Det var länge sedan sist och allt var sig likt. Det är lite ”trött” därinne, men trevligt ändå. Sen en kort stros längs sjön och det kändes som kinderna höll på att frysa sönder.

Efter lunch hämtade jag pappan och brodern och vi åkte in till lasarettet och hälsade på den stackars mamman som ligger och blir undersökt och omhändertagen eftersom hon inte mår så bra i sin gamla kropp.

Sen åkte vi hem igen.

Go’morgon, sa jag till mig själv och gick upp ur sängen och fixade mig lite frukost. När den var uppäten tog jag mig en dusch och gjorde mig sen i ordning. Det var fikadags nere på kaféet med Stenkbert, Frode och Daniel. Solsken är najs, men halv storm ute betyder riktigt oskönt.

Sen hem och en stund senare blev det lunch. Korv Stroganoff. För det var längesedan och är snabbt och enkelt. Disken togs om hand om direkt och efter det trillade lördagslättjan över mig.

Vilket behövdes, för där inne i skallen var det en gnagande huvudvärk som inte vill försvinna.

Fredagen kom och gick där hemma vid köksbordet där det jobbades med saker som gjordes. Sen blev det en lunch nere på krogen (Wallenbergare) innan eftermiddagen rullade på, försvann och nu blev det helg.

Fast bilden här ovanför är från förra helgen.

Ouff, det var segt att ta sig upp i morse. Vaknade gjorde jag innan klockan, men upp ville jag inte. Men jag masade mig ur sängen, duschade och gjorde mig i ordning, åt min lilla skål med flingor och lämnade hemmet.

Jag var tveksam igår om det skulle gå att köra idag, men plusgrader och plogat + att jag pratade med en dam som just parkerade när jag skulle iväg (som precis kom från vägen jag åker) och hon berättade att det var bitvis lite halt, men ändå lugnt.

Så lugnt körde jag, till kontoret kom jag och där satte jag igång det nya jobbåret. Förmiddagen ägnades mest åt att gå igenom mail och meddelanden som trillat in under ledigheten. Sen en lunch och efter det fortsatte dagen med lite blandade småsaker innan jag vid halv fem packade ihop och åkte hem.

Töväder dock när det kom så mycket snö igår suger ju babianröv. Det som såg så fint ut med allt ljust fluff på marken blir nu mest en blöt geggamoja att klafsa omkring i.

Jäklar vad det snöar. Det har vräkt ner hela dagen. På ett sätt trevligt eftersom det blir ljusare, fint och framförallt tystare med all snö. Den lilla stadens läten dämpas. Så det är passande att det nu är det sista rycket av jul- och nyårsledighetens lättja som är i full blom här hemma i lyan.

Nu ska jag se en film.

Fikaförmiddag med Stenkbert på ett nästan tomt kafé. Röd dag och oskönt oväder verkar inte få ut andra folk. Jag gick en liten sväng efteråt. En kort bensträckare. Snön blåser in i ansiktet från alla håll, trots luva. Jag provade att gå ut på piren men vände halvvägs. Det var inte alls behagligt att gå där.

Det var väldigt skönt att komma in igen efteråt.

SMHI varnar gult: ”Snöfall i kombination med vind”. Det bådar inte gott inför i morgon bitti när jag hade tänkt att åka till kontoret. Hmm, blir det för mycket kanske jag får jobba hemifrån. Nåja, det är inte förrän i morgon och det är då. Nu är nu och det betyder söndagslättja (även om det egentligen är måndag).

Halvfint väder som också var lite ”friskt”, men jag fick för mig att jag skulle ge mig ut i naturen. Så jag gjorde det. Bilens termometer visade på –8° C när jag körde ut till mitt vanliga stråk.

Det är en väldigt annorlunda upplevelse att gå omkring därute såhär års. Allt är väldigt mycket lugnare och tystare (och jobbigare att bitvis pulsa i snö).

Om det är rogivande i vanliga fall så var det nästan dubbelt upp nu. Man hör också de få fåglarna som är kvar mer tydligt än på våren och sommaren.

Jag såg (och framförallt hörde) till exempel en Spillkråka som jag inte lyckades fånga på bild och när jag klättrade upp i tornet och tittade ut över sjön såg jag en stor Havsörn som satt och spanade ute på isen (tyvärr var den lite för långt bort för en bra bild).

Vi skulle fika. Som vi gör. Men (suck) vårt stammisfik har börjat med söndagsstängt. Nu brukar de ju i och för sig göra det under vintermånaderna, men det är lika trist ändå. Så Stenkbert och jag åkte ut på en isig väg till Väderstad och satte oss där och fikade istället. Det går ju det med, för det är ju ett trevligt ställe.

Lördagsfika blev det. Idag på Nostalgikaféet eftersom vårt vanliga fik var fullt. Sen stros längs ”frisk” sjö med delvis blå himmel. Den vanliga vändan till mataffären också och sen hem till … lördag.

Jag försöker – inne i huvudet – få ordning på dagarna och går liksom och upprepar för mig själv att det är lördag idag (eftersom det är just lördag idag) så att min vilsenhet med dagarna ramlar tillbaka i något slags normalstadie.