Man kanske vaknar, men det är inte så säkert att man vill gå upp

Det där att vakna på morgnar. Det blir liksom aldrig helt enkelt. Det är för skönt i sängen. Jag vill ju ligga kvar. Jag skulle vilja sova några timmar till. Softa mer. Ta det lite chill. Morgnar är inte riktigt min grej. Men sen strax efter åtta så är jag där på jobbet i alla fall. Hur det gick till är jag inte riktigt säker på, men jag antar att jag har förflyttat mig från hemmet till kontoret. Eller drömmer jag fortfarande?

På lunchen skymtar jag solsken och äter isterband med stuvad potatis.