Mat, fast inte på fat

Det blev en färdiglunch från den lilla närbutiken två minuter från kontoret. En lunch som känns tragisk när jag ser den framför mig; små köttbullar med ”fluffigt” potatismos, sås, lingon och (äckliga) gröna ärtor i en papplåda som man värmer i en microvågsugn.

Att det skulle se sådär fint och trevligt ut som det gör på förpackningen kan man ju förstå att det inte gör, men när man plockar ut maten ur micron har allt flutit ihop till en enda formlös röra och det hela ser sorgligt ut. Köttbullarna ligger som oformliga klumpar utspridda lite här och där på papperstallriken och resten av innehållet liknar mest en platt geggamoja. Potatismoset ska enligt texten på förpackningen vara ”fluffigt”

Jo’rå … tjena och go’natt.

Smakmässigt lämnar det också en hel del att önska: Köttbullarna smakar inte speciellt mycket, potatismoset är långt ifrån fluffigt och resten är en enda smakförvirrande röra. Det känns torftigt och det är enbart för att stilla hungern, ingenting annat. Det finns ingen finess i de där färdigrätterna – som jag av ren lättja ibland köper eftersom det tar tre minuter extra att gå till närmaste restaurang … eller för att jag i princip alltid glömmer att ta med mig eventuella rester från gårdagskvällens goda och hemlagade mat.

Jag får helt enkelt skylla mig själv.

Läs andra bloggar om dagens lunch, färdigrätt, jobb, lunch, tragisk, köttbullar, potatismos, sås, lingon, gröna ärtor, papplåda, microvågsugn, röra, sorgligt, papperstallrik, geggamoja, torftigt, finess, färdigrätter, rester, hemlagat, god