När hösten inte ens knackar på längre (utan istället tagit över)

Det där att hösten har klibbat sig fast på riktigt nu känns sådär faktiskt. Jag längtar tillbaka till sommar och sköna, härliga dagar. För även om jag kan tycka att t.ex dimma är snyggt när den sveper över slätten, känns den samtidigt deprimerande. Som idag. Det var bara grått, trist och … mäh. Sen blev det ännu gråare och ännu höstigare.

Oskönt är ordet.