När man drömmer sig bort ett par månader och hamnar i framtiden

Jag gick på lunch och hade solen i ögonen. Det gjorde ont. Tårarna rann som ett vattenfall av allt ljus men det var ändå väldigt najs. Det kändes litegrann som vår (även om det egentligen lär dröja till mars-april någon gång). Men en liten glimt av någonting som kommer sen. Om några månader.

Det kändes härligt.