Sista rycket innan borta

En eftermiddag med blåsig promenad. Det var ännu ett varv förbi silo-rivningen och det är inte mycket kvar av den där monstruösa kolossen. Snart helt borta. Efter det längs sjön och bortåt. Klarblå himmel, otippat varmt och vårskönt.

När jag kom hem igen en timma senare satte jag mig i fåtöljen på terrassen och drack mig en kaffe i det strålade solskenet. I lådorna därute upptäckte jag att gröna, väldigt små blad börjar synas på det som jag trodde var halvdöda växter. Vårsköna känslor är det som gäller alltså. Det är trevligt.