Sovmorgon eller att ställa klockan?

Det är ju den där grejen att jag (som vanligt) råkat vända lite på dygnet nu under min semester. I morse ställde jag klockan så att jag inte skulle sova för länge. När den ringde ville jag bara vända mig om och somna om. Och jag skulle ju egeentligen kunna ligga och sova hur länge som helst, för jag har ingenting planerat idag, men av någon outgrundlig anledning känns det som att man kastar bort dagen litegrann – trots det sköna i att ligga och dröna länge.

Bilden: Bergtoppar genom moln, knäppta någonstans över Schweiz (men det kan också vara någonstans över Pyreneerna)