Jag kan inte hjälpa det, men ibland när jag hör folk som pratar östgötska (trots att jag själv är östgöte och pratar östgötska) så undrar jag om de är mentalt handikappade eller något sånt. En del personer, när de pratar sin version av dialekten, låter helt enkelt så otroligt … korkade.

Som tanten jag nyss hörde utanför mitt hus när jag var på väg in. Det var något med tonen, melodin och dialekten som tillsammans gjorde att jag undrade om hon ens förstod vad hon själv sa. Det gjorde hon uppenbarligen och det är nog (förhoppningsvis) inget fel på hennes intelligens.

Men jäklar så korkat det lät.

Sen undrade jag om jag också pratar sådär. Med sje-ljud som låter som en sprucken blåsbälg och Ö:n som om man hade väldigt ont i magen. Fast det gör jag nog inte. Annat än när jag överdriver och låtsas prata dum-östgötska.

Hoppas jag.

Läs andra bloggar om östgöte, dialekt, östgötska, mentalt handikappad, korkad, ton, melodi, intelligens

Hösttröttheten har slagit till ordentligt nu. Det är nästan omöjligt att ta sig upp ur sängen på morgnarna. När jag åkte iväg i morse hade jag glömt solglasögonen. Det gjorde nästan ont i ögonen att köra till jobbet

Det blir lite stillestånd här på bloggen ett tag (kanske). Jag har andra saker att göra.

Det är den tionde dagen i den tionde månaden. Klockan är tio över tio. Ifall nu någon undrade.

Idag är det lördag och då kan man visa en bild på en papegoja. För det är lika logiskt som gårdagens Zebra (och ja, jag har precis städat i min kamera).

Läs andra bloggar om lördag, papegoja

Tjohoo. Det är fredag. Därför har jag en bild på en Zebra idag. För det är ju helt logiskt, eller hur.

Härom veckan beställde jag mig en ”mysdress” och idag kom den. Jag må se ut som en komplett fullblodsdåre, men vad gör väl det i hemmets lugna vrå. Den är ju asigt skön.

Läs andra bloggar om mysdress, overall, dåre

Fy f-n vilket bajsigt väder det är idag. Höstdepressionen blir ju inte bättre av det. Sen får tydligen Mario Vargas Llosa årets Nobelpris i litteratur. Tro’t eller ej, men jag har faktiskt hört namnet förut. Men det är verkligen inte mer än så.

Läs andra bloggar om Nobelpris, Mario Vargas Llosa, Nobelpriset, litteratur, regn