Arkiv för maj 2011
Tyst, säg absolut ingenting!
Gah. Jag tror jag håller på att åka på en rejäl jä**a förkylning. Jag känner att jag har något äckligt litet virus i mig som inte borde vara där.
Förmodligen var det så att jag jinxade mig själv i helgen när jag pratade om hur nyttigt jag tror det är att dricka ett stort glas juice varje morgon. För det slår ju aldrig fel, säger man att man är bra på att undvika förkylningar, då kommer den krypande och slår dig på käften.
Läs andra bloggar om jinx, förkylning, virus
Efterdyning
Jag har haft mardrömmar efter den där strapatsen jag var med om i helgen. Att jag trillar, tappar fästet, hamnar upp och ner och sakta men säkert glider ur säkerhetsselen. Jag vaknar av att jag är på väg att falla. Med kramp. Händerna håller i kanten på täcket så hårt att knogarna vitnar.
Dessutom har jag ont i handen efter att i för hög fart kastat (nåja) mig i en lian, in i ett träd. Eller så slog lianens fästanordning till mig. Eller något sånt.
Fullständigt skräckslagen
När man är så höjdrädd som jag är, så kan det ju se lite konstigt ut att jag ger mig ut på en höghöjdsbana. Men jag är av uppfattningen att man ska utmana sina rädslor. I alla fall försöka.
Men … jag vet inte om det egentligen är så smart att tänka så, för igår gjorde jag just det. Med skräcken darrandes i hela kroppen klättrade jag och mina vänner omkring bland trädtopparna uppe på Omberg. En första bana, fyra meter över marken, klarades av och modet växte en liten gnutta. Den andra banan var dock 12 (!) meter upp och hade man väl börjat fanns det liksom ingen återvändo. Så det var bara att ta sig igenom eländet. Halvvägs fastnade jag, blev paralyserad av min rädsla och under en kort stund gav jag upp och tänkte faktiskt dö däruppe. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv.
Men med lite hjälp så klarade jag till slut av hela banan och stod med båda fötterna på marken igen … och det är inte utan att jag f-n känner mig lite stolt över mig själv.
Och trots skräckkänslan i mig, så var det faktiskt kul. I alla fall efteråt.
Läs andra bloggar om Omberg, höghöjdsbana, äventyr, höjdskräck, höjdrädd, utmaning, rädsla, skräck, darra, träd, högt, trädtoppar, fastna, dö, dödsskräck, stolt
Det där med att vara i fas
Jag är upp och ner och helt ur synk med tiden på dygnet. På morgonen, på dagen, på kvällen (och alltid efter maten) är jag trött. Trött, tröttare, tröttast. På kvällen, sådär vid elva på kvällen, när det närmar sig eller är dags att gå och lägga sig. Då känner jag mig pigg. Då känner jag mig aktiv (mentalt) och då vill jag göra saker.
Jag kanske borde flyga långt långt bort, bara för att bli jetlaggad och komma i fas.
Synd bara att jag inte gillar att flyga.
Läs andra bloggar om tid, trött, synka, morgon, middag, kväll, pigg, flyga, jetlag
Det där med lunch
Äta bör man, annars dör man. Dagens lunch blev stekta kycklingfiléer i gräddsky med färska örter och potatis. En liten salladshög till det också.
Läs andra bloggar om dagens lunch, äta, mat, stekt, kyckling, gräddsky, färska örter, potatis, sallad
Det där med avskildhet
Idag vill jag vara lite ifred, så jag stänger ute omvärlden. Med musik.
Det där med att äta
Dagens lunch blev en pannbiff med lök, potatismos, skysås och lite sallad. Det var gott. Sen blev jag trött. Paltkoma. För den slår ju nästan alltid till efter mat.
Det där med nya dagar
Japp, då var det en ny härlig dag med nya friska tag. Eller också försöker jag bara lura mig själv att tro att jag är piggare än vad jag egentligen är. Dessutom regnar det.
Läs andra bloggar om tisdag, morgon, morgontrött, pigg, regn
Dagens lunch
Dagens lunch var en riktig fail. Torr fläskytterfilé med smaklös kokt potatis och paprikasås som inte var kul alls. Jag fyller på med vatten istället.
Det där med söndagar
En skön söndag med solsken och lättja. Det är väl ungefär det man behöver.