Arkiv för maj 2015

Do you remember the
way it made you feel?

Låten som får avsluta den här söndagen och helgen som just försvann är den här gången australiske Jarryd James och hans ”Do you remember”.

Läs andra bloggar om , , ,

Mors alldeles egna dag

Igår kväll gick vi ut och käkade. Det var gott. Några glas vin slank också ner. Det var också gott. Idag har jag varit hemma hos lilla mamma för det är alla mammors alldeles egna dag.

Lördagsunder­hållningen

Usch och fy vilket trist väder det var idag. Ett sånt som gör att det känns väldigt trevligt att stanna inne, ligga på soffan och bara vara lat.

Fast jag var ute förut och handlade lite på den lokala parfymaffären. En deodorant och en liten kräm till mitt ansikte. Krämen innehöll även solskyddsfaktor 15 och det är ju väldigt bra, för man ska vara försiktig med solen. Speciellt jag, som är lite känslig.

Skitdag. Vi stryker den. Okej.

Undrar varför det är så att vissa dagar är som ett enda stort motstånd. Där allt man gör känns påfrestande och jobbigt. Som idag till exempel. Allt har känts tungt. Dagen startade med att jag inte alls ville kliva upp ur sängen (mer än vanligt alltså) och när jag väl hade gjort det ville varken kropp och sinne ändå inte vara med. Den känslan har hängt i hela dagen och gjort att allt har känts ganska jobbigt. Humöret har alltså inte varit riktigt på topp.

Dessutom har jag haft en lätt huvudvärk hela dagen. Som inte ville försvinna med huvudvärkstabletten jag stoppade i mig.

Mörker kanske är bättre

Idag blev det jobb som vanligt hela dagen (och en lunch med Cattis och lilla Doris). När jag kom hem till byn igen orkade jag inte dra ut på en runda, så jag ställde mig på den gamla maskinen och crosstrainade mig svettig istället.

Sen satte jag äntligen upp en rullgardin (som jag köpte i vintras) i sovrumsfönstret. Den har stått lutad mot väggen i hörnet bredvid fönstret och väntat på att jag ska göra någonting åt att det är lite för ljust i mitt sovrum när jag vill sova.

Mat, byxor och raska fötter

Till lunch blev det en Masaman på Thai-stället på stan (vilket är ganska vanligt i och för sig) och sen passade jag på att köpa mig ett par byxor också. På det där supereffektiva sättet att jag valde ut, provade och betalade på mindre än fem minuter.

Märkligt det där med attityden hos vissa säljare i vissa affärer. Där personalen är sådär hejsan-svejsan-super-tjenis, ungefär som att vi känt varandra hela livet och nästan är bästisar. Jag tycker att det är väldigt trevligt med trevliga människor, men den där superöverdrivet trevliga attityden är lite lätt äcklig.

När jag kom hem blev det den vanliga gamla rundan. Den näst snabbaste någonsin. De springande små stegen går bättre och bättre, men jag tar det fortfarande i etapper, för jag typ dör ju varje gång.

Som det känns nu kommer jag aldrig att uppnå mitt mål att springa hela rundan. Men det är väl bara att kämpa på, så går det till slut.

En liten måndag

Svårstartad morgon. Regn. Seg förmiddag. En lunch som gav paltkoma och efter jobbet blev det ett varv på den gamla maskinen (eftersom regnet hängde i luften) som gjorde mig utmattad.

En inte så pigg måndag allstå.

You took advantage of a world
that loved you well

Häromdagen när jag satt i bilen på väg hem från jobbet återupptäckte jag Rufus Wainwright och hans väldigt bra sing-a-long-låtar som passar så bra när man sitter i en bil och skrålar för sig själv. Idag är det därför just Rufus som hälsar på med sin gamla ”Going to a town” från 2007.

Läs andra bloggar om , , ,

Den första droppen sommarsol

Efter fikat var vi ute i solen i ett par timmar. Utan jacka, bara T-shirt och en tröja. Så vi satt bara där. Sen gick vi och köpte glass och fortsatte att bara sitta och njuta av nästan som sommarsol och runt 20° C i luften.

Ljuvligt I tell you. Ljuvligt.

Solskenslördag är trevlig lördag

Vi åkte på en liten utflykt till Gränna. Vi åt lunch (god) och jag köpte en polkagris eftersom jag hittade som passade mig – surgubbe. Sen åkte vi hem.