Man kommer hem på fredagen efter arbetsveckans slut, går och handlar lite sånt där som man måste ha och går man hem. När klockan sen är sådär runt åtta på kvällen är man plöstligt så sömnig att man funderar på att gå och lägga sig. Men det gör man inte, utan håller sig vaken en stund till. Bara för att.
Nåja. Det är väldigt skönt med helg.
Jobbet rullar på i rasande fart. Dagarna fullkomligt rusar förbi som i racerfart. Det är mycket i skallen som ska hitta fram. Det är diskussioner som diskuteras, flöden som ska flöda och saker som ska UX:as och UI:as för att bli ”smaskiga” att användas.
Eftersom hösten dundrade in med stormsteg så tänkte jag att det är bra att liva upp vardagen lite. Med ett par gröna sneakers. För grönt är skönt – och skönt blir man glad av.
Ibland har man såna där dagar när man bara vill att det ska vara tyst och lugnt omkring en. Dagar där man vill att saker bara ska rulla på ens egna villkor. Och när det piper till i datorn för fyrtioelfte gången och någon tjatar om väldigt onödiga och fullständigt ointressanta saker så vill man bara be folk hålla käften.
Jag tog den vanliga vägen hem. Motorvägen. Trots att den är halvt avstängd i två mil så gick den ändå väldigt mycket snabbare än landsvägen jag försökte mig på igår. Man slipper ju traktorer i alla fall. Jag tänker att det kommer bli sådär tyst och trevligt att åka på den nylagda asfalten sen när de är klara.
Jag tog en annan väg hem från jobbet idag. Eftersom motorvägen ska få ny asfalt (?) så är den avdelad och långsam. Andra vägen trodde jag alltså skulle gå snabbare. Tji fick jag när en traktor behagade lägga sig långsamt framför en karavan av bilar. Så istället för 100 (som det stod på skyltarna) blev det istället ungefär 30-40 km/h. Tröttsamt. Men till slut, efter många och väldigt långsamma kilometrar, gick det att köra om och åka hem.
Så jag kanske tar motorvägen i alla fall i morgon igen. Hellre en långsam sådan än traktorfart.
Det var en fika på en skön och solskensvarm uteservering, det var en stros längs den stora sjön och det är en tvättstuga som används för att tvätta kläderna. Jag säger ”Hej söndag” och fortsätter att bara vara och inte göra något speciellt alls. Det är det bästa sättet att göra söndagar.
Lördag blev familjedag. Jag, bror, mor och far åkte upp till Mariefred och hälsade på min andra bror – och firade honom och mor som nyss fyllt år. Så vi åt lunch, satt och babblade, fikade med kaffe och tårta och åkte sen hem igen.
…och eftersom jag glömde bort att använda kameran är här en bild från Västkusten.
Som vanligt är det skönt att det är fredag och det är nästan svårt att hänga med hur fort det går. Det har redan gått tre arbetsveckor sedan semestern. Det känns som nyss – eller en evighet sedan. Avlägset, men nyss. Min kollega korkade upp en öl på kontoret där sista halvtimmen, det kändes väldigt trevligt och jag blev avundsjuk. Ibland är det inte så bra att vara pendlare.
Så istället köpte jag chips när jag kom hem. Logiskt, eller hur!? Men efter att jag parkerat bilen gick jag och handlade och då hade den där fredagskänslan gått över till chipssug.
En helt vanlig torsdag och den rullade på med mer hjärngymnastik. Bitar faller då och då på plats, men det är klurigt och inte helt lätt. Just nu är det ”om vi gör så kommer det få effekter där också”. Så det är bara att testa, känna på skisser och fundera mera för att få det på bästa möjliga sätt i slutändan.
Reklam för de olika partierna trillar in i min brevlåda – trots att det står ”Ingen reklam tack” på den. Idag från SD och KD. Inget av dem får min röst. Kommer aldrig få.
Jag vet inte om det är för att jag använt hjärnan för mycket idag eller vad det kan bero på, men ont därinne har jag och det är så jä**a irriterande. Hoppas att huvudvärkstabletten jag stoppade i mig kickar in snart. Den ska tydligen vara snabbverkande.
Jag hoppas i alla fall att den är det.