Det känns som att jag redan hunnit vända på dygnet litegrann. Det gick fort. Men det är också väldigt jäkla skönt att sova länge på mina sovmorgnar. Här är en en andra version av gårdagens Ljunghumla. Nu ska jag snart åka hem till bror och få lunch.

Jag gjorde ett besök ute i naturen. Men hade glömt bort den där lilla grejen med insekter på sommaren. Skogs- och ängsmark fullkomligt kryllar av flygande små irriterande monster (myggor, bromsar, flugor och blinningar). Så det slutade med att jag drog upp luvtröjan och drog åt snöret så bara ansiktet tittade fram. Sen stampade jag på i rask takt runt där ett tag innan jag kom tillbaka till bilen och låste in mig i tystnaden.

Jag fångade en Ljunghumla på flykt. Han blev suddig tyvärr.

Det är semester! Så naturligtvis var det sovmorgon och lugn skön start på dagen. Samtidigt som jag satt och smuttade på mitt kaffe, så funderade jag lite på vad jag ska hitta på de närmaste dagarna. Jag tittar på utflyktsmål, små resor hit och dit, städer jag vill besöka och platser jag vill se … och så drömmer jag mig bort en liten stund och tänker att ”det hinns med”.

Det är söndag och jag låter det vara det sådär väldigt mycket. Jag har inte någon plan på något alls, så det är ren lättja som gäller och ett par avsnitt av senaste säsongen av Stranger Things.

Lördagskväll hemma i soffan hos Oscar och Marie tillsammans med glada vänner (kanske lite sega efter igår kväll) och bronsmatchen i fotbolls-VM. Det grillades kôrv och dracks en öl. Eftersom regnet mest regnade hela kvällen, så kom tröttheten och strax innan elva cyklade jag hem och somnade sött.

Alltså seriöst. Hur oskön kan en dag vara? Plötsligt blev det svinkallt (nåja) och som höst och jag åkte med stjärtvärmen på i bilen. Sen fortsatte det där tänkandet på den där tanken som mal i min hjärna. Hur!? Den kommer att få ligga där och gro under sommaren eftersom det är ingenting som kan lösas nu.

Byte av dator på jobbet idag också. Från en till en annan och flyttassistenten gör jobbet åt mig. Men det är segt och tiden rullade plötsligt iväg när jag flyttade filer, program och alla inställningar.

Det är stunder av total förvirring och vilsenhet på jobbet ibland. Som idag när jag inte visste hur jag ska lösa ett problem som är svårt och har väldigt många nivåer. Jag borde försöka låta bli att tänka, så kanske tanken lossnar. Hoppas jag. För ju mer jag grubblar på det, desto mer avlägsen känns lösningen.

När kvällen kom så gick jag hem till Ida och hängde ett par timmar … och dit kom också Lotta, Micke och barnen som är här och hälsar på. Det var härligt att ses en liten stund

Först. Jag vaknade två timmar innan väckarklockan och var typ pigg. Obegriplig morgon alltså eftersom jag tjugo minuter innan det var dags att kliva upp började slumra in igen. Vilket gjorde mig dödens trött när larmet ringde.

Sen. Dag två av arbetsveckan rullade på kanske ännu snabbare än igår. Upplevelse av hur tid rör sig är som vanligt väldigt varierande.