Arkiv för mars 2021
Efter jobbet är det rörelse
Efterjobbetpromenaden runt halva stan och tillbaka igen och solen i ögonen kändes riktigt härligt efter en ganska trist dag. Sådär som dagar kan vara ibland. Ont i nacken också eftersom jag i sömnen tydligen fick för mig att ligga på något konstigt sätt. Men det lättade efter promenaden (och en värktablett).
För ett år sedan förändrades allt och ingenting blev sig likt
Så kom och gick ett år med Corona. Idag är det ett år sedan jag gick hem från jobbet och började jobba hemma. På fredagen bestämdes det att alla som kunde fortsättningsvis skulle jobba hemifrån. Så på måndagen åkte jag för sista gången på länge in till kontoret för att hämta min jobbdator och mina grejer. Sen åkte jag hem och det blev köksbordet istället.
Vem hade trott. Ett konstigt jävla år.
När sommaren kom kändes allt lite lugnare om än annorlunda. När semestern tog slut och hösten började hängde vi på kontoret igen och det kändes nästan lite som vanligt där ett tag (vi har stora lokaler och är få). Sen kom oktober. Fler och fler blev sjuka och fler och fler dog. Kurvorna pekade spikrakt uppåt och vi gick hem till våra köksbord igen.
Ganska exakt halva mitt förra år arbetades hemma. I år har jag varit inne på kontoret två gånger hittills och jag saknar det. Jovisst fungerar det rent praktiskt att jobba hemma. En dator och en uppkoppling är allt som behövs. Men jag tycker fortfarande inte om det även om jag har vant mig.
Tvätta/sprita händerna, håll avstånd, umgås inte utanför din lilla bubbla.
I vanliga fall (utan Corona) när jag spenderar mina dagar på kontoret tillsammans med kollegorna tycker jag att det är skönt att komma hem till lugnet och njuter av min ensamhet. Min introverta sida behöver det då. Men med den sociala biten på jobbet borta och med det sociala livet på fritiden som står i princip helt stilla, så blir det helt enkelt lite för mycket av det goda. Isoleringen och lugnet som jag i vanliga fall behöver blir nu istället som en överdos och jag känner mig helt socialt undernärd.
Jag orkar f-n inte vänta så länge till på att det här ska lugna ner sig – någonstans snart hoppas (vill) jag att vi kan börja (måste) återgå till något mer normalt liv igen. För jag hatar det här.
En dag som kom och gick
Söndag är en skön dag. Sovmorgon och frukost och det blev det fika på GK. Jag har också gjort en slags grovstädning ute på terrassen inför våren som kanske kommer snart. Och när solen tittade fram blev det nästan så. Riktigt skönt. Sen råkade jag somna en liten stund också – en eftermiddagstupplur efter den ganska sena lunchen.
Sen blev det plötsligt kväll.
In i tvättmaskinen och ut igen
Det var fika – eftersom lördagstraditionen är sån. Det var självklart också en liten promenad. Efter det blev det tvättstuga och tvättmaskin för den ohyggligt vintersmutsiga lilla bilen. Lera från landsbygd och vintersmuts fick en borttvättning. Jag upptäckte också ett stort och irriterande dörrslagsmärke på ena sidan och ett skrapmärke på andra sidan så glädjen över fin och nytvättad bil försvann snabbt.
När fredagen ligger och bubblar
Skön fredag. Som alltid. Det var jobb och ett kort möte och sen blev det lunch. Med schnitzel och bearnaise-sås. Svulligt värre och paltkoma som följd. Såklart. Idag tittar dessutom solen fram igen och då blir man genast lite piggare och gladare.
Snart dags för veckans sista möten. Sen helg.
Blåsigt och inte så trevligt
Det var jobb och det var ungefär som det brukar. Det var en lunch som var en sallad. Dagen gick och sen gick jag ut. Efter-jobbet-promenaden. Om jag säger att det inte var så trevligt så är det kanske lite av en underdrift. Det var blåst och det var kallt. Bistert är kanske ett passande ord. Ruggigt ett annat. Oskönt ett tredje. De där vårkänslorna man hade för ett par veckor sedan är som bortblåsta efter senaste veckans skitväder.
En helt vanlig dag
Morgon. Dusch. Kläder. Frukost. Jobb. Morgonmöte. Jobb. Lunch (hemma). Möte. Möte igen med workshop. Avslutade arbetsdagen med livestreamat prat om tillgänglighet. Sen omväg till affären. Kvällsmat. Sen tog hjärnan slut.
Här är några änder. Kvack.
Plötsligt blir man mycket gladare
Man sitter hemma och har en låg och lite tråkig tisdag och så trillar det in ett meddelande i jobbchatten och plötsligt blir man mycket gladare. Sen fortsatte det med orden ”Man blir inspirerad att nå hit, det är värt så mycket”.
Det är fan upplyftande de luxe att få höra sånt.
Orsaker till blä
Jag vet inte vad det är med mig idag. Låg. Småsur. Gnällig. Kanske är det för att himlen är grå. Kanske är det att jag såg snö som trillade ner förut (även om den inte fastnade på marken). Kanske är det bara väldigt mycket tisdag som gör att allt känns … blä.
Jag gillar inte tisdagar.
Bra start på arbetsveckan
Idag gick större delen av dagen åt till möte. Måndagar brukar vara så, men special idag. Det var ändå skönt att vara på kontoret och träffa kollegor – även om vi bara var tre på plats. Först var det dagliga morgonmötet (som inte riktigt räknas eftersom det är mer av en check-in och ”hej kollegor, vad gör ni idag?”), sen följde expertgruppsdag med workshop för att sätta en plan för framtiden. Vi konkretiserade saker som behövde konkretiseras och vi lyssnade på de andra grupperna och vad de hade kommit fram till. Sen när dagen var klar åkte jag hem igen.