Jag sov verkligen som en kratta i natt. Eller sov knappt alls kanske. Jag somnade, vaknade, somnade och vaknade om vart annat. Sen låg jag vaken långa stunder i väntan på att kunna somna om. Igen och en gång till. Om det var hjärnan eller något annat har jag ingen koll på, men någonting ville inte få mig till sömns.
Dagen var alltså delvis ganska seg.
Det blev en naturdag idag igen. Det strålande solskenet lockar till utomhus. Så det blev en tur till ”min lilla oas” därute på landet. Idag såg jag en Sorgmantel (Nymphalis antiopa) som satt och solade sig, Jag såg en flock med Grågäss som skrek och det var fint fågelkvitter, klarblå himmel och en nästan ljummen bris. Ibland stannade jag bara, stod stilla och lyssnade, andades långsamt och kände solens strålar värma mig.
Det är lugnet därute som gör det. Världen känns bra för en liten stund.
Lördagars morgnar är sköna. Man sover och vaknar utan krav på dagen. Så jag gick och fikade frukost och strosade längs sjön. Sådär som man gör. Sen satte jag mig i bilen och åkte ut på landet. Det blev en och en halv timmas promenad i strålande vårsol med natur som så smått börjar vakna och fåglar som kvittrar som tokar. Jag såg trånande Tranor som tjoade och några fina Steglitsar som satt i ett träd och mumsade på … någonting.
Sen åkte jag hem till spisen för att laga lunch.
Man jobbar, man lunchar (Enchiladas) och man fortsätter att jobba. Man kör en omgång Kahoot med resten av företaget och sen har det plötsligt blivit eftermiddag och då sätter man sig i bilen och åker hemåt. Ungefär halvägs hem börjar gäspningarna att krypa på. Men fredagströttheten är ändå ganska skön. Man är klar med veckan och hela helgen väntar. Det ska bli sol.
Konstigt det där hur jag reagerar när jag upptäcker att bensinpriset trillat under 20-kronors-gränsen igen efter de senaste veckornas prischock. ”Billigt”, tänkte jag när jag stod där och såg litrarna fyllas och kronorna flyga iväg. Men billigt är det ju inte alls.
Dagen då? Jo’rå, den vara ganska exakt så som helt vanliga torsdagar är. Det var några möten, det var jobb och det var lunch och det var arbete och sen var det dags att åka hem. Ganska ungefär som vanligt alltså.
Fatta det här. Efter morgonmötet (som inte räknas eftersom det är en kort grej vi har varje dag) så hade jag bara ett endaste litet möte idag. Ett halvtimmas check-in med min chef. Det var allt. Så jag fick jobba i lugn och ro utan avbrott och dagen rullade på ganska skönt och det var najs. Lunch åt jag också. Grillad lax med dillsås, ugnsbakade rotfrukter och grönsaker.
Sen åkte jag hem.
Dagen var som den var. Först vårt vanliga morgonmöte (så det räknas inte), men sen fortsatte förmiddagen med ett tvåtimmars stormöte som blev smågrupper som diskuterade framtidens produktstrategi och sen blev det lunch och ett annat tvåtimmarsmöte om en av våra appar. Sen blev jag mör i skallen och när jag kom hem åt jag kvällsmat. Nu blir det inte mer än så.
Fast bilden är från i söndags kväll.
Morgonen var seg. Måndag som det är. Upp kom jag ändå. Dusch, kläder, en liten snabb frukost och sen iväg till jobbet. Solsken i ögonen. Morgonmöte, mötemöte, lunch och möte igen och sen rullade eftermiddagen på en stund innan jag åkte hem till den lilla staden igen.
På bilden syns en väldigt stjärnklar himmel från helgen. Med ett svagt litet norrsken därborta över horisonten.
Plötsligt blev det söndagskväll och helgen närmar sig sitt slut. Det har som vanligt gått för fort. Helgens två dagar är lagom för att varva ner och nu skulle man egentligen behöva några dagar till där man faktiskt är ledig igen för att vara det på riktigt.
Här är en bild på den lilla staden som jag knäppte i fredags kväll.
Ännu mer vårkänslor. Ännu en dag med strålande solsken och det är ljuvligt. Så fika på GK:s uteservering. Mot väggen blev det (nästan) som sommarvärme. Jag såg också två fjärilar, så naturen håller på att vakna. Sen blev det en stros såklart. Som alltid. Efter det till affären och sen hem till lite grovstädning av terrassen. Sen satte jag mig där på en stol och åt en glass. Det kändes härligt.
Nu fattas bara att naturen börjar knoppa sig. Men det får väl vänta ett tag antar jag. Vi är ju bara i mitten på mars än, men såna här dagar ger ändå en föraning om våren som kommer.