Idag var det mötesdag. En kanske inte helt spännande. Först var det en tre-timmars (!) otroligt spännande (obs, ironi) sittning för att göra en konsekvensbedömning och riskanalys enligt dataskyddsförordningen. Efter det blev det lunch för att efter sätta mig i ett annat möte. Sen hade jag en timma där jag försökte få något gjort innan det blev dags för ett expertgruppsmöte som fick avsluta dagen.

Sen åkte jag hem till den lilla staden och kom hem till mitt.

Då var vi där igen. Fel dag inne i huvudet. Det är onsdag idag, inte tisdag. Så jobbet jobbades. Lunchen åts. Möten möttes. Sen åkte jag hem till den lilla staden och kvällen kvällades.

En tisdag som var ganska tisdagig. Lätt tråkig, lite långsam och ganska deprimerande pga av världsläget. Ledsamt att se att min kollegas försiktiga hoppfullhet från igår vara borta idag. Inte så konstigt, det är f-n skit det som pågår där borta. Nu verkar ju dessutom Putin fått med sig Lukasjenko, så nu är det dubbla rövhål till diktatorer som krigar mot Ukraina.

Men semla blev det eftersom det är fettisdag. Istället för en klassisk med mandelmassa åt jag en med vaniljkräm och trots att den var ganska liten så blev jag f-n illamående av den. Kanske på grund av att jag fortfarande var mätt efter lunchen. Kanske för att jag egentligen inte ens är speciellt förtjust i semlor utan åt en ”för sakens skull”.

Det är ett grovt överskattat ”bakverk” och jag förstår inte alls dess storhet.