Jag stängde igen datorn och flexade ut mig strax efter tre. Då cyklade jag bort till loungen och satte mig där och drack mig ett glas vin, såg ut över parken och sjön, pratade lite om allt och ingenting med Öhrman och sen cyklade jag hem igen och tänkte att ”f-n vad skönt det är med helg och sommar”.
Hemmajobb idag och det var full fart från tidig morgon. Ett par möten och fixande med grejer innan det blev dags för lunch i skuggan på en uteservering innan jag gick tillbaka och nu är det ett sista ryck innan helgen kan kicka in.
Det ska bli skönt.
Dag två i lilla Hörvik och ännu ett varv runt bordet. Sammafattning av gårdagen och ett par konkreta punkter på listan. Sen gick några av oss in i ett annat rum och satte oss runt ett annat bord för att diskutera några av framtidens projekt. Vid ett-snåret drog vi iväg till andra sidan udden och käkade lunch vid en strand. Där avslutade vi och sen blev det dags att åka de långa och många milen hem till mig.
Jösses så skönt att komma hem. Det blev två ganska intensiva dagar.
Istället för att åka till kontoret drog jag söderut för workshoppande konferens med marknadsförings- och säljgänget. Hej Blekinge och lilla Hörvik ute vid havet. Långt borta, vid världens ände.
Vi började med stekta aborrfiléer (väldigt goda) till lunch och efter det satte vi oss, elva personer, runt ett stort bord och diskuterande saker som behövde diskuteras. Framtid, marknad och försäljning och det fortsatte långt in på kvällen. Då blev det middag och sen slog tröttheten till och jag kröp ner i sängen efter en väldigt lång dag.
Jag provade vanliga vägen idag, trots vägarbetet som pågår halvvägs, och även om det blev en liten stillstående paus innan motorvägen, så flöt det på ganska okej. Nästan i alla fall. Sen kontoret där man tisdagar sig och sitter och gör saker.
Efter dagen hem till otippat varm kväll, men med sköna fläktande brisar. Efter kvällsmat tog jag en kort bensträckare längs sjön. Bara för att.
Det suckades en del i morse när jag åkte till jobbet. Med bara någon eller ett par kilometer till motorvägens påfart tog det tvärstopp och trafiken stannade. Vägarbete med stoppljus och lots som guidar förbi. Tio minuter stilla när ett trafikmeddelande pingade till i radion ”trafikarbete på väg 206 skapar långa köer … upp till en halvtimma…”. Så där och då tog jag mig ut ur kön, gjorde en u-sväng och åkte tillbaka en bit för att sen ta en omväg över slätten till andra sidan så att jag kunde ta mig upp på motorvägen från andra hållet.
En halvtimma senare än vanligt kom jag sen till kontoret och efter det flöt dagen på ganska mycket som vanligt. Salladslunch ute på terrassen och precis när vi var klara kände jag en regndroppe, men det blev inte mycket mer än så … och inte för att vara sån, men ett rejält litet regn hade f-n inte skadat.
På vägen hem fick jag det. I Mantorp öppnade himlen upp sig och det vräkte ner. Samma omväg som i morse och plötsligt hade ett nytt vägarbete dykt upp, så den där omvägen blev förmodligen bara en liten gnutta snabbare. Sen började det blixtra och regnet följde med mig hela vägen hem. Men det känns bra … typ lite mysigt.
Sovmorgon, skönsöndag och en kaffe i solen nere på kaféet. Promenad efter det såklart och vädret är väldigt skönt. Varmt, med fläktande vindar. Sen gick jag hem och ringde till min lilla mor och sa hej på mors dag.
– Hej mor på din dag!
Sen blev det natursöndag. Jag åkte ut till ”mitt ställe” och det var långt mycket varmare än jag tänkt mig. Först fläktande, men när jag fortsatte och det blev lä av växtligheten, stekte den gassande solen på bra där utan de där brisarna som svalkade.
Därute sa jag hej till en liten Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus) som satt och kvittrade glatt i vassen (syns på bilden ovanför) och efter det åkte jag hem till mig och åt upp resterna från igår till lunch.
Fikaförmiddag (som alltid) och lite lätt kvavt och varmt trots att termometern bara visade på 17° C när jag gick ut. Kaffet och den lilla kakan smakade bra och efteråt blev det den lilla efter-fika-strosen. Nere vid sjön blev det plötsligt kallt och över vattnet låg en dimma och svävade. Det såg nästan lite spöklikt ut.
Sen passade jag på att putsa mina fönster. Framför allt var utsidan skitigare än skitigast och nu efteråt ser man plötsligt helt klart och tydligt när man tittar ut. Drastisk skillnad. Som det blir när det var över ett år sedan sist.
Solen tittade fram igen och då satte jag igång att laga mig lunch. Idag blev det taco-lördag och sen drabbades jag hårt av postprandiell trötthet* när det parasympatiska nervsystemet började ta hand om maten i magen.
Jag kanske måste vila en liten stund?
* Mer känt som mat- eller paltkoma.
Jösses vad veckorna går snabbt. Swoosh, poff. Det var hemmafredag som vanligt och idag har jag suttit och gjort en webbsida av typen ”app for dummies” som på ett enkelt sätt förklarar vår produkts funktioner. Allt för att hjälpa även de som kanske inte är helt tekniskt bevandrade.
Nu är det min 2788:e helg i livet. Det gillar jag.
Det var så konstigt tomt på kontoret idag. Inte bara för oss och det företaget jag jobbar på, utan även på de andra som också sitter där vi sitter. Det är ju en vanlig torsdag liksom. Två av mina kollegor var lediga och en hel drös jobbade tydligen hemma. Jag fick nästan känslan av att jag råkat åka in på en lördag.
Nåja.
Jobbet gjordes och sen åkte jag hem och vattnade växterna på min terrass.